Brev: Oscar Wilde till Lord Alfred Douglas

Oscar Wilde och Lord Alfred Douglas, 1893.

Oscar Wilde, språkvirtuosen, en av de mest spelade pjäsförfattarna i Storbritannien, är fascinerande inte bara som författare, utan också som gestalt. Hans själva liv är som en teaterpjäs han själv kunde skrivit. Nedan är ett romantiskt brev återgivet, som avsändes från Oscar Wilde i januari 1893 till Lord Alfred Douglas.

* * *

Babbacombe Cliff

My Own Boy, Your sonnett is quite lovely, and it is a marvel that those red rose-leaf lips of yours should hav been made no less for music and song than for madness of kissing. Your slim gilt soul walks between passion and poetry. I know Hyacinthus, whom Apollo loved so madly, was you in Greek days.

Why are you alone in town, and when do you go to Salisbury? Do go there and cool your hands in the grey twilight of Gothic things, and come here whenever you like. It is a lovely place — it only lacks you; but go to Salisbury first. Always, with undying love, yours

Oscar

* * *

Återgivet ur Oscar Wilde: A Life in Letters, Merlin Holland (red.), Carroll & Graf Publishers, 2007. ISBN: 0-7867-1907-9. Sid. 159.

* * *

När Oscar Wilde skrev detta brev till sin älskare 1893 stod han på höjden av sin bana. Tre år tidigare hade The Picture of Dorian Gray publicerats för första gången i följetongsform, och året efter i bokform. Sex år tidigare publicerades The Canterville Ghost och 1891 fanns den med i en novellsamling av Wilde. Pjäsen "A Woman of No Importance" var skriven och sattes upp några månader efter att brevet skrivits. På hösten skriver Wilde "An Ideal Husband".

1895 drar de två rättegångarna mot Oscar Wilde igång.

Lord Alfred Douglas far, Markisen av Queensburry, anklagar Wilde skriftligen för att vara en sodomit. Wilde stämmer honom märkligt nog för förtal, vilket drar igång en apparat, där det framkommer detaljer om Wildes privatliv. Det slutar med en andra rättegång, där Wilde döms till maximistraffet för anklagelsepunkten "gross indecensy": två års straffarbete. Domaren uttalade sig om att han fann straffet otillräckligt, och att målet var det värsta han haft hand om.

Senare samma år förklaras Wilde i konkurs, som en följd av att ha behövt betala rättegångskostnaderna för Markis Queensburry.

Efter avtjänad strafftid går Wilde i exil i Frankrike. Där återförenas han med Lord Alfred Douglas, och de två bor tillsammans ett antal månader. Men deras respektive familjer hotar att avbryta sitt finansiella stöd, om de inte skiljs åt. Och så får paret återigen bryta upp från varandra.

Den 30 november 1900 avlider Oscar Wilde i Paris, fyrtiosex år gammal, efter att ha fått sista smörjelsen av en präst, som också gav Wilde tillträde till katolska kyrkan.

* * *

Källor: Citerat verk, samt Wikipedia.