Bokrecension: Myths of the Norsemen | H. A. Guerber

"Odin",
Sir Edward Coley Burne-Jones

Myths of the Norsemen: From the Eddas and Sagas skrevs av brittiska historikern Hélène Adeline Guerber (1859-1929), som gavs ut första gången 1908.

* * *

I Myths of the Norsemen gör Guerber ett försök att sammanfatta hela den forngermanska mytologin. Det handlar alltså inte uteslutande om nordmännens mytologi, utan om hela den germanska myttraditionen.

Dessvärre är nästan allt material om den forngermanska mytologin endast bevarad i fragment, som dessutom sammanställts efter hednisk tid. Även sagorna, vari man hittar en del mytologiskt material, är skriven i kristen tid, och Snorre Sturlasson, som skrev den nyare Eddan som en lärobok i fornnordiskt symbolspråk för skalder var kristen.

Vad vi har är en mängd berättelser som sällan är alldeles lätta att sätta i relation till varandra. Olika myter överlappar varandra, vissa har sannolikt smält samman, åter andra har fått kristna interpolationer i texten.

Guerber är medveten om detta, och skriver:

"The religious beliefs of the North are not mirrored with any exactitude in the Elder Edda. Indeed only a travesty of the faith of our ancestors has been preserved in Norse literature."

Trots det har det inte saknats försök att göra synteser för att framställa den nordiska mytologins Stora Berättelse. Guerbers bok är ett sådant försök, som emellanåt får ta till rena fiktioner för att limma myt till myt, och som lutar sig inte uteslutande på de gamla källorna, utan gång på gång citerar långa stycken ur sentida poetiska tolkningar av forngermansk mytologi. Till exempel viks ett stort utrymme åt att presentera Tegnérs Frithiofs saga. Den bygger visserligen på en äldre legend, men det är Tegnérs uttolkning som nästan uteslutande refereras.

Så med hjälp av sentida dikter kan Grueber lägga material till de gamla myterna och göra sammankopplingar, som inte återfinns i de gamla källorna. Till exempel skriver hon om jätten Utgårda-Lokes hem i Jötunheim, att det var

"...built of great ice blocks, with huge glittering icicles as pillars."

De gamla källorna ger inget som helst stöd för en sådan läsning, så vitt jag vet. Mer förståeligt utifrån tidsandan är möjligen, att sådana detaljer uteslutits, som att Oden i fågelgestalt lät en del av Suttungs mjöd komma ut bakvägen till gagn för mediokra poeter, eller som att anledningen till att Tor hade svårt att passera en viss flod var att en jättinna just urinerade uppströms.

Typiskt för sin tid är också Guerbers försök att uttyda myterna som personifikationer av olika naturfenomen. I synnerhet blir här allehanda gudar, hjältar och komponenter i myterna använda som symboler för solen eller för solstrålar. Men inte bara myter får den behandlingen. Med halsbrytande hermeneutisk våghalsighet applicerar Grueber legenden om Råttfångaren i Hameln (som utspelar sig 1284), på Oden, som enligt henne är flöjtspelaren, som skall symbolisera den vinande vinden, och råttorna som följer honom representerar de dödas själar, och det berg som barnen följer råttfångaren till är då en symbol för graven.

* * *

Inte bara de klassiska gudamyterna får sina utläggningar i Myths of the Norsemen. Även den intrikata Völsungasagan behandlas, och det på ett mycket lättbegripligt vis. Faktiskt är den största behållningen av studiet av Guerbers bok, just den pedagogiska och tydliga framställningen av det epos som denna saga är, med sin höjdpunkt i Sigurd Fafnesbanes dråp av draken Fafner. Men med hjälp av Guerbers framställning får jag bättre sammanhang kring Sigurds förfäders historia, och även kring den fortsatta berättelsen som bland andra innefattar Gunnar, Brynhild, Gudrun, och Atle.

* * *

Så — visst kan Myths of the Norsemen användas för att lära sig mer om forngermansk och fornnordisk mytologi. Men jag tror att man genom läsningen lär sig minst lika mycket om hur man såg på mytologi och hur den skulle uttolkas vid förra sekelskiftet. Genom användningen av sentida episka dikter blir återberättelsen möjligen lite mer sammanhängande, men inte helt pålitlig i detaljerna: åtminstone inte om man vill veta hur de förkristna germanerna och nordborna såg på sina egna myter.
– – –
Myths of the Norsemen: From the Eddas and Sagas, Hélène Adeline Guerber. George G. Harrap & Company 1909. Digitaliserad som epub av Project Gutenberg.