Bokrecension: No Tears for Queers

No Tears for Queers: Ett reportage om män, bögar och hatbrott är skriven av Johan Hilton.

I boken tas tre olika hatbrott med dödlig utgång upp. Det handlar om Matthew Shepard som mördas på en öde plats utanför Laramie i Wyoming, USA. Det handlar om Johan Pettersson som mördas i Katrineholm och dumpas i en brunn. Och det handlar om Josef Ben Meddour som mördas i Keillers park i Göteborg. Men boken är också ett porträtt av dem som förmår att ta en annan människas liv med anledning av hennes sexuella orientering, och den kultur de finns i.

Jag äcklas när jag läser No Tears for Queers. Själv homosexuell har jag inte upplevt några negativa yttringar av hat från någon omkring mig. Men tydligen finns de här elementen: de som på grund av... något (vad? skadad manlighet? reaktionära uppfattningar? religion? dumhet?) hatar så mycket att de dödar personer som avviker från en sexuell norm. Det är obegripligt.

No Tears for Queers är välskriven. Rekonstruktioner av händelseförlopp som ligger skönlitteraturen nära blandas med protokoll från rättegångar och intervjuer. Det är en genomarbetad bok. Och en till ämnet mycket angelägen bok. Även om jag tror och måste tro, att det uppväxande släktet i vår kultursfär har en mycket mer accepterande inställning till HBT-personer, än de trasiga människospillror som dödade Shepard, Pettersson och Ben Meddour. Förhoppningsvis är en stagnerad normkultur där det inte finns plats för homosexuella något som snart hör det förflutna till. Det är vad jag tror.