Peter Englund skriver ett fint litet inlägg om sin förkärlek för anteckningsböcker, och då främst anteckningsböcker av ett alldeles särskilt märkte... — Läs gärna inlägget Svarta boken, på akademibloggen Att vara ständig.
Själv har jag, efter att jag började använda Moleskine, då och då använt andra typer av anteckningsböcker. Men jag har, precis som så många andra, fastnat just för detta fabrikat. Och återvänder till det. — Många sidor, perfekt storlek, välgjorda... Kalla det snobbism, visst. Men de är helt enkelt djävligt bra. Så enkelt är det kanske.
— En anteckningsbok är ett måste. Om jag nån gång glömmer kvar min anteckningsbok på jobbet, så kan det mycket väl hända att jag åker ner och hämtar den: anteckningsboken rymmer så mycket av mig. Jag vill hemskt gärna ha den till hands.
lördag 2 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Jag MASTE bli battre pa att samla alla mina anteckningar pa ett och samma stalle - som det ser ut just nu sa ar det en pa jobbet, en i handvaskan och en pa nattduksbordet. Helt hopplost, maste lara mig. Man hittar ju aldrig det man letar efter om man inte kommer ihag vart man skrev ner det!
Jag har samma problem... Men jag försöker begränsa mig till en anteckningsbok... Men av någon anledning, även om jag alltid återvänder till Märket, känner jag ibland för att en annan typ av anteckningsbok passar för stunden...
Så mina anteckningar är utspridda...
Skicka en kommentar