Bokrecension: Kluven | Dennis Cooper

Kluven är skriven av Dennis Cooper och utgör del två i den femdelade »George Miles cycle«. Del ett, Närmare, recenserade jag häromveckan. Även denna andra del är utgiven av Vertigo förlag.

Kluven är otrevligare läsning än Närmare. Sadismen är betydligt mer grafisk, och gränserna för vad som överhuvudtaget är möjligt att skriva om i våldsväg flyttas fram än längre. Som läsare äcklas jag av texten — något som är ytterst ovanligt. Och ett gott betyg, liksom när en skräckfilm faktiskt fortfarande förmår skrämma mig.

Kluven stryker inte heller den gaykulturen medhårs, som Tomas Hemstad skriver om i sitt utmärkta efterord. Här finns inget glitter, inga discokulor, inga regnbågsflaggor, inga svåra komma ut-processer. Men, här finns sexualmord, incest, pedofili. Här finns blod, stympningar, drifter, nihilism. Här finns ett hämningslöst textligt uttryck för våldsbejakande.

Varför? Vad är det för mening med en bok som denna, där huvudpersonen Dennis ger alltmer påtagliga uttryck åt sin lidelse för att döda unga män och pojkar under sexualakten, med en realism som lämnar Markis de Sade miltals efter i de fantasmer han ägnade sig åt att skriva ner? — Kanske en manifestation i sig, för att ingenting behöver undandras från konstens uttryck? Kanske att allting skall få lov att uttryckas litterärt?

För det är en mycket, mycket litterär text. Språket är omedelbart, rakt och utan överflödig blomsterprakt. De skildrade händelserna upplevs som mycket genuina: därmed lyckas också Cooper skapa det genuina äckel som jag känner — ett äckel som jag aldrig känt när jag läst de Sade eller någon annan i samma typ av litterära utmarker.

Och vad säger en bok som Kluven om dess läsare, som plötsligt sätts i omedelbar kontakt med kolsvarta, sadistiska motiv, som skapar bilder läsaren sannolikt aldrig haft i huvudet förut? Ja, för mig blir ändå resultatet en känsla av hoppfullhet: det går att skriva om allting. Konsten, den litterära konsten här, äger tillträde till rum där få levande människor någonsin kommer in i verkligheten: in i huvudet på någon som har det sadistiska sexualmordet som sin främsta drivkraft.

Kluven är knappast en bok för alla. Liksom inte heller välgjord skräckfilm är för alla. Men för dem som vill tänja på sina egna konceptuella gränser och sina egna uppfattningar om konstens eventuella tabun — träd in i Dennis Coopers värld.
– – –
Kluven, Dennis Cooper, Vertigo 2006. ISBN: 9185000-29-9. 155 sidor.