måndag 27 december 2010

Mellandagssaga

Det är förbannat kallt ute. Men vad händer om man blir instängd i en stuga, nånstans långt bort, och kylan var strängare, och snötäcket var tjockare? Vad händer om det finns fler där i stugan, och maten tog slut?

En kort saga berättar en mardröm. God fortsättning, goa vänner.

* * *

Lotten föll på den yngste. Naturligtvis försökte han värja sig, men vad hjälper en mans kraft mot åtta andras? Lotten föll på honom och när ingen mat finns att tillgå, gör man vad man måste göra.

För att få plats med en människa i stugans öppna spis, måste människan delas i många stycken. De har gjort det förut, så de vet hur man skär, kapar och delar. De vet var det bästa köttet finns, och vilka delar man hellre bör nära elden med. De flesta möblerna är redan uppeldade, och de tio stegen till vedboden är så svår att nå i den meterdjupa snön och i iskylan, att de numera bara gör vandringen varannan dag, och då får vandraren bära de andras kläder, för att överleva tio steg dit och tio steg tillbaka.

Det är kallt i stugan.

En senig man drar kniven kring den lottades hals, och då upphör allt motstånd. — Köttet fräser i stekpannorna och på de härdade pinnar de lutat in i elden. Det luktar gott.

Man gör vad man måste göra.

Och nu lever de gott några dagar till.

4 kommentarer:

Johan sa...

Den här gillade jag!

Skrivit den själv?

Creutz sa...

Det var roligt att höra! Merci.

Ja, jag skrev den.

Anonym sa...

Rysligt bra!

Creutz sa...

Merci.