onsdag 31 januari 2024

Bokrecension: Obestämda artiklar | Per Wästberg

Obestämda artiklar är skriven av Per Wästberg (f. 1933), författare och tidigare chefredaktör och kulturredaktör på Dagens Nyheter. Boken utkom år 1981.

* * *

Obestämda artiklar är en mycket tilltalande samling ”personliga annotationer, minnesfragment, reseintryck, litterära reflexioner, skämt och infall”, såsom Per Wästberg beskriver texterna i efterskriften. Texterna har tidigare till stor del tydligen varit publicerade i Dagens Nyheter under rubriken ”Motroten”, även om en del nytt material också finns med, och annat material har redigerats.

Per Wästbergs prosa är mycket välklingande. Den har inte en sökt eller uppstyltad karaktär, den känns inte som att den försöker vara vacker eller poetisk, utan den känns sådan på ett spontant vis, vilket rimligen kräver ett känsligt språköra av sällsynt slag hos författaren. 

De saker som Wästberg tar upp är av allehanda slag, och han har i boken ordnat sina fragment och småstycken i kapitel efter ämne. Ibland handlar det om en plats han besökt, varvid han ger intryck och observationer. Ibland handlar det om författare han läst. Ibland bjuder han på formuleringar som är eller skulle fungera utmärkt som aforismer. 

Den generella tendensen uppfattar jag som lärt skeptisk. Det är en människa som sett mycket, som rest mycket, som läst mycket, som med bibehållen ödmjukhet tolkar sin omvärld och förklarar den utifrån sitt perspektiv, med en sund öppenhet. Och med öga för de talande detaljerna.  

* * *

Wästberg skriver jordnära om Frankrike, om engelska Sutton Courtenay där George Orwell är begravd, om religion och politik – men utan störande polemik. Han tittar in genom fönstret i ett hus där Virigina Woolf bodde med sin make. I boken finns minnen återgivna. Det vardagliga blandas med det unika. Genom Wästberg får vi erfara Venedig och New York och flera olika platser i Afrika: Kenya, Tanzania, Senegal.

Många av de reflexioner Wästberg gör, ibland liksom i förbigående, är mycket träffande:

”En del religiösa tror att deras liv på jorden förlängs ut i evigheten – såsom guldfiskarna tycks tro att akvariets vatten fortsätter bortom glaset.”

”En misslyckad bok är en där vid slutad läsning inte bara verkligheten ser oberörd ut utan även läsaren är det.”

”Om vi bara kunde skala av oss våra roller och stiga fram bakom dem, vem skulle vi då likna där vi sträcker på oss i ljuset, återfödda? Utan  några som helst masker – en fullständigt oigenkännlig figur.”

Bland personerna Wästberg skriver om återkommer J. L. Borges, för övrigt en enastående författare. Men han skriver också om Sven Hedin. Och om Anais Nïn, som Wästberg en gång sett på en restaurang i Paris. Sven Delblanc skymtar förbi, och det gör också Oscar Wilde och Chinua Aschebe. Och många fler.

Och en charmig skildring rör hur Wästberg under ett besök på Tivoli i Köpenhamn tappar bort sin kalender, och han känner en aning av frihet när allt inbokat, alla möten, plötsligt inte längre är tillgängligt för honom.

* * *

Obestämda artiklar är en utmärkt bok att läsa för dess språkliga skönhets skull, för dess stämnings skull och för dess insikters skull. Man får känslan av att följa med in i Per Wästbergs privata värld, och därifrån med honom skåda ut på den yttre världen såsom han ser den.
– – –
Per Wästberg, Obestämda artiklar. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1981. 235 sidor.

0 kommentarer: