* * *
En drama på hafvet. Det ungerska barkskeppet Medea vardt på sin resa till Bordeaux i Biskaya-bugten, men på betydligt afstånd från kusten, öfverraskadt af en häftig storm.
Några spillror af ett vrak blefvo af sjön förda mot fartyget, och sannolikt har det af något bland dessa blifvit skadadt, ty Medea började plötsligt intaga vatten, och det till den grad, att lastrummet inom en timme var fyldt ända upp till däcket.
Manskapet måste nu flykta upp i mastkorgarne, dit kaptenen följde dem med sin afsvimmade hustru i sina armar.
En engelsk tremastare uppdök nu plötsligt inom synkretsen. Ett glädjerop undskapp de skeppsbrutnes läppar, och de sökte medelst nödsignaler göra sig bemärkta.
Snart var det engelska fartyget inom hörhåll, och kaptenen på Medea hänvisade nu till sitt fartygs sjunkande tillstånd och bad den engelske kaptenen att taga besättningen ombord. Man skulle icke anse det möjligt — men mannen hade verkligen samvete att afslå denna bön.
Fartygets två båtar blefvo i detta ögonblick bortslitna af en stormbölja, och det sista räddningsmedlet var bhärmed försvunnet.
Kaptenen beslöt nu att göra ett sista steg för att beveka engelsmannen till medlidande. Han lät sätta den tredje båte i vattnet, lät deri nedföra sin sanslösa hustru, befalde ett par af de bästa matroserna att stiga ned och lät nötskalet styra bort emot det förbiseglande fartyget, i hopp att den omensklige mannen skulle bjuda handen till räddning af den olyckliga qvinnan. Men han gjorde det icke.
Den lilla båten kastades från den ena böljan till den andra, dök några gånger ned mellan de rörliga grafhögarne — och försvann derpå för alltid.
Kaptenen och de qvarvarande tio man af besättningen väntade utan födoämnen på sin förlosning. Dagen gick och natten med alla sina fasor inträdde. Så förgingo tre dygn.
På tredje dagen visade sig slutligen ett litet engelskt fartyg inom synkretsen, de förolyckades tecken besvarades, fartyget vek ur sin kurs och arbetade nästan en hel dag på att uppnå vraket. Kl. 7 på aftonen hade det kommit så långt, att det kunde sätta en båt i vattnet, och kl. 9 befunno sig de olyckliga på däcket af Star of Pease, der kaptenen William Heatley mottog dem på det hjertligaste.
* * *
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar