* * *
Min grundinställning till konspirationsteorier är att man i allmänhet bör vara skeptisk. Till konspirationsteoriernas själva väsen verkar höra, att teorierna inte lutar sig mot konkreta bevis, utan möjligen mot indicier eller mer eller mindre fantasifulla möjligheter; de utgör i dessa fall snarare en form av alternativ historieskrivning, än en historieskrivning baserad på tillgängliga och allmänt accepterade fakta.
Vad gäller texterna i Världens största konspirationer är de av olika slag. Bland dessa skildringar uppskattar jag särskilt bland andra Clas Svahns bidrag och Anders Hellbergs text om Estonia. Detta av den enkla anledning, att de är uppenbart skeptiska till de konspirationsteorier som de presenterar, och till varje kontroversiell del av konspirationsteorierna som tas upp ger de alternativa, jordnära förklaringar.
Ett utmärkt exempel på detta är Svahns genomgång av konspirationsteorierna rörande månlandningen, där mysterier som att flaggan fladdrade fastän det på månen inte finns någon vind, och att ljussken syns i bakgrunden vilka skall ha varit utomjordisk övervakning av astronauterna, får sina fullt rimliga och naturliga lösningar.
Jag vill därmed inte ha sagt att en del av de övriga bidragsgivarna tror på några konspirationsteorier, men jag hade önskat att en del av dem i större grad förhållit sig uppenbart skeptiska till de konspirationsteorier som de undersöker.
Värt att notera är också, att Lars Ulwencreutz är en av författarna i samlingen. Han skriver om frimurarorden. Ulwencrantz har senare gjort sig känd för att ha gett ut både boken Historierevisionism och Sions Vises protokoll. I den förra bokens beskrivning sätts Förintelsen inom citationstecken. Ulwencreutz har också uttalat stöd för numera avsomnade Nationaldemokraterna och för Svenskarnas parti. Men jag förmodar att denna högervridning ännu var i framtiden när Världens största konspirationer gavs ut.
* * *
Till konspirationsteoretikernas oöverstigliga nackdel hör just avsaknaden av handfasta och påtagliga belägg för sina uppfattningar. De skådar i regel in i skuggorna av tillvaron och försöker där ana mönster och gestalter och konturer. Och ju mer fantastiska saker de tänker sig se, desto svårare blir det givetvis att sätta någon som helst tilltro till dem.
Visst kan teoretiserandet vara befogat. Som i fallet med Karl XII:s död. Det finns förvisso starka indicier som pekar på att det kan ha legatnågot annat bakom kungens död än ett slumpskott från norrmännen: en samlad och kritisk bedömning ger vid handen att det i vilket fall inte är otänkbart att han blev mördad.
Men man anstränger förtroendet i stigande grad ju mer långsökta indicierna eller de rena konstruktionerna blir. När man förespråkar att världen egentligen styrs av ödleliknande utomjordingar: ja, då har man en helsickes uppförsbacke framför sig i att övertyga dem omkring sig om det legitima i de tolkningar man gör. Men man lär sig ändå av Världens största konspirationer, att ingenting synes vara så långsökt i konspirationsväg, att inte åtminstone nån eller några förespråkar det.
Och icke sällan verkar konspirationsteorierna finna grogrund där man redan i själva utgångsläget har att göra med känsligt material, eller med hemligheter. Area 51 är ett sådant typexempel. Fastän ett sällan skådat dåligt källäge, är det ännu en av de mest mytomspunna platserna på jorden, vad gäller utomjordiska besök.
Grunden är givetvis att amerikanska regeringen har ett hemligt övningsområde på platsen – och där har vi hemligheten omkring vilken konspirationerna kan spinnas, med utgångspunkt i ett mystiskt fynd i öknen på fyrtiotalet. Likväl synes steget vara ofattbart långt från fyndet och den hemliga basen, till den utbyggda mytologi om tillfångatagna utomjordingar som förknippas med platsen.
Likaså vad gäller Palmemordet. Mordet blev aldrig löst, ett antal misstag synes ha gjorts vid utredningsarbetet. Och genast anar konspirationsteoretikerna att det inte vara fråga om ordinära misstag, utan en del av en hemlig konspiration av något slag, vare sig man nu tänker sig att Bilderbergergruppen låg bakom attentatet eller högerextrema poliser, när likväl lösningen som ligger närmast till hands ändå är att Palme sköts till döds av en ensam gärningsman i natten, som hade turen att komma undan under det inledande tumultet.
* * *
Några av de konspirationsteorier som berörs eller behandlas i Världens största konspirationer kan nämnas. Sköts månne John F. Kennedy i själva verket av sin chaufför? Kämpar två konkurrerande utomjordiska folk om jorden? Styr frimurarna världspolitiken hän mot ett kontrollsamhälle? Sjönk Estonia efter en sprängämnesexplosion ombord?
* * *
Det kommer alltid att finnas stollar.
Det kommer alltid att finnas människor som ser troll, där mer nyktra människor ser grenar som vajar i vinden.
Det kommer alltid att finnas människor som hellre lutar sig mot indicier och storslagna hypoteser, än mot officiella fakta och rimliga slutsatser utifrån de bevis som finns. Det kan vi nog inte göra så mycket åt. Vad vi kan göra, som skeptiska och intellektuella läsare, är att alltid gå ett steg längre, när vi konfronteras med teorier av konspirationsslaget. Vi bör alltid fråga oss, vad konspirationsförespråkarna har för faktiska belägg för det de hävdar: vad de kan peka på som stöder deras uppfattning, och gör den rimligare än en långt mer näraliggande förklaring.
Ibland kan det kanske ligga nåt i konspirationerna. Det ovan nämnda fallet med Karl XII:s död är ett sådant fall. Men desto oftare verkar konspirationernas relevans som faktiska möjligheter ligga på samma nivå som den faktiska möjligheten av att enhörningar rapar guld eller att världens presidenter styrs av utomjordiska ödlor.
Om man önskar stifta bekantskap med några av de mer kända konspirationsteorierna fungerar Världens största konspirationer som en god ingång; ett antal av texterna visar också på ett pedagogiskt vis hur man rimligen kan och bör förhålla sig till dem.
– – –
Världens största konspirationer: Tidernas mest omskakande konspirationsteorier, Andreas Nyberg. Bokförlaget Semic 2003. ISBN: 91-552-1033-3. 156 sidor.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar