Religionen

För mig är själva processen att skriva och läsa religionsutövning. Jag tror inte på en Gud över mig eller en djävul under mig. Men jag känner tröst och ro vid bokstaven. Skrivandet och läsandet ger tillgång till den enda alternativa värld som finns: den som finns inom den skrivande och läsande människan; den kreativa fantasins värld.

Jag har mina andaktsstunder; gudlösa, domfria andaktsstunder i bokens närhet, som för mig in i den alternativa verkligheten. Litteratur är min världsåskådning. Utom litteraturen finns inget transcendentalt. När jag läser förs jag in i en annan människas verklighet; när jag skriver skapar jag själv en alternativ verklighet.

Kafka skriver i ett brev: »Jag har inga litterära intressen utan består helt av litteratur, jag är inte och kan inte vara något annat.« Jag tycker det är en intressant formulering. När jag nu läser Kafkas dagbok, som rymmer både hans noteringar från vardagen omkring honom, och litterära utkast, ser jag honom verkligen som en man som lever av litteratur.

Jag är litteratur, i den meningen, att litteraturen i stor utsträckning skapar mina referenser, formar mitt tänkande, och ger mig så stort nöje.