söndag 10 januari 2010

Bokrecension: Skriftens historia genom sex tusen år

Skriftens historia genom sex tusen år är skriven av Georges Jean. Han är fransman, och allt som är skrivet av honom i boken sjuder av den pratsjuka, animerade prosa som jag tycker mig återfinna i översättningar från franskan emellanåt.

En bok som innehåller en särskrivning i titeln bör man kanske inte ta på alltför stort allvar. Men språkintresserad som jag är kunde jag knappast låta bli att köpa den. Volymen påminner om en faktabok man kan hitta i en grundskolas skolbibliotek: mängder av bilder och tillhörande bildtexter, som jag förmodar är tänkta att göra boken överskådlig och pedagogisk. Det enda det lyckas med, är emellertid att göra ideliga avbrott i brödtexten och så kraftigt störa läsupplevelsen.

Så, vad handlar då boken om? Precis som titeln anger går den igenom skriftens historia. Och snabbt går det. Från sumer och akkader, hieroglyfer och alfabetet till boktryckerikonst och stålpennor. Och hela tiden dessa mängder av bilder!

Titt som tätt återkommer textpartier i fetstil. Först trodde jag att det som sades där var av särskilt vikt. Men jag får nog snarare dra slutsatsen att det var mångordiga rubriker, av typen: "Liksom egyptierna anser kineserna att uppkomsten av deras skriftspråk hör sagan till." (sid. 46) och "När skriften slutade vara munkarnas privilegium uppstod en ny grupp hantverkare." (sid. 87). Rimligare hade ju varit att rubricera kärnfullare, exempelvis: "Sagoursprung" respektive "Nya hantverkare"...

Avslutningvis finns två bilagor till texten. En text om runorna skriven redan ursprungligen på svenska, och en text om noternas historia. Runtexten är väl bland det mest intressanta i boken.

Så hur skulle jag göra om Skriftens historia genom sex tusen år? – Redigera ned brödtexten med en fjärdedel. Ta bort fyra av fem bilder. Skriv vettiga, korta rubriker. Då hade behållningen varit större. Och gör om boktiteln till Skriftens historia genom sextusen år.
– – –
Skriftens historia genom sex tusen år, Georges Jean, Berghs 1991. ISBN: 91-502-1067-X.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Snyggt typsnitt på bloggens namn.

A.W

Creutz sa...

Jag gillar det också. Det är Manfred Kleins "Art Nouveau Decadente".

Maria sa...

Heh. När jag såg rubriken på ditt inläg tänkte jag "yay, intressant bok!" fast då kanske den inte var så intressant ändå...

Kung Kokos sa...

sex tusen kan man väl skriva?
kolla tex vad kulturcheferna på sveriges 6 största tidningar knåpade ihop för ett tag sedan.
http://www.dn.se/kultur-noje/tva-tusen-dagar-1.771587

Creutz sa...

Google, källan till all sann kunskap, ger 17 500 träffar för "sextusen" men endast 7 930 träffar för "sex tusen".

I rest my case... :)

Kung Kokos sa...

attan!