Bokrecension: Sista ordet

Sista ordet: Citat och fakta om döden är skriven av Aron Flam och Jonatan Unge.

Huvuddelen av boken ägnas åt dödsbäddsyttranden – mer eller mindre legendartade. Det är svårt att avgöra vilka som hör till vilken kategori, för Sista ordet är inte en bok med historiepretentioner, utan helt slätt och gott en underhållningsbok. Tyvärr är den mest putslustig. Den hade varit mer intressant om författarna avhållit sig från den falska, cyniska, flåsiga humor som nu genomsyrar kommentarerna till yttrandena, och också andra delar av boken. Det hade blivit effektfullare, i närheten av ett sådant groteskt allvarligt ämne, att inte skämta bort tyngden i det de skriver om, utan att just vara allvarlig i allvarets närhet. Det är så lätt att avskärma sig från döden genom humor. Det är så svårt att komma nära döden utan humor, förutom när den kryper så nära att man inte har något val.

Förutom av alla dessa dödsbäddsyttranden, så kallade »Sista ord«, finns i boken synonymer till termen att dö (»Gå bakom hörnet«, »Lukta på violerna underifrån«, »Ställa in tofflorna«, men även »Insomna«, »Ge upp andan« och »Sluta sina dagar«, och så vidare). Det finns övningar, såsom att fundera på sin egen gravstensinskription. Det finns lite religionskunskap, exempelvis en längre listar av dödsgudar. Och så får man veta att det dör 107 personer i minuten världen runt, baserat på siffror från 2003.

Man får plocka ut lite guldkorn ur samlingen. Egentligen finns det ingen större anledning att tro att folk som ligger på sitt yttersta överhuvudtaget skulle vara mer klarsynta än när de levde, eller skulle ha större kunskap om döden – faktum är ju, att de ännu inte dött, och därför inget vet om döden i sig. Men en del lyckas ändå säga intressanta saker i dödens närhet.

Det krävs en viss kaxighet inför evigheten, att som Jean Messelier säga:

»Jag skulle vilja se, och detta skulle vara det sista och mest brinnande av mina begär, jag skulle vilja se den sista kungen strypas av inälvorna från den sista prästen.« (sid. 54f)

Seneca d.y. lär ha sluppit ifrån sig följande klarsynta yttrande om döden; dock inte på dödsbädden:

»För somliga ett straff, för andra en gåva och för många en ynnest.« (sid. 107)

Och General Patton har fattat det här med patriotism (inte heller det på dödsbädden):

»Målet med krig är inte att dö för sitt land, snarare att tvinga den andra idioten att dö för sitt.« (sid. 107)

Ytterligare ett citat, av en okänd upphovsman, ett citat väl värt att infoga till sin personliga samling av livsmaximer: »Så många människor träder försiktigt genom livet bara för att anlända, tryggt och säkert, vid döden.« (sid. 108)

Sista ordet är en underhållningsbok, och inget som egentligen närmar sig döden som sådan; den är alltid på en sarkasms avstånd. Dessutom tyngs den av en del korrekturfel, som på sidan 151: »Historien är full av megalomaniska monarker men få har haft mage att ändras [sic!] sitt rikes religion bara för att bytta [sic!] brud.« — För mig, som begravningsentreprenör, intresserad av begravningskultur och dödshistoria och -kultur, är Sista ordet en bagatell. För att fånga mitt intresse i större grad, hade krävts litteraturhänvisningar för citaten och ett nedskärande av humorförsöken; ämnet är intressant nog att läsa om, sarkasmen förutan. – Men en nedskärning av humorn hade också inneburit att boken blivit nåt annat än vad jag antar att författarna velat att den skulle vara: en lättsam bok om ett blytungt ämne.
–––
Sista ordet: Citat och fakta om döden, Aron Flam och Jonatan Unge, Nordstedts 2006. ISBN: 91-1-301585-0.