* * *
Forntidens människor finns överallt omkring oss. Deras saker ligger i jorden, i sjöar, i havet och ibland finns där också det som är kvar av dem själva. Vem vet vad som fortfarande väntar på att återfinnas under åkrar och stadsgator…!
En del av det som hittats får vi stifta bekantskap med i den påfallande vackra och välillustrerade boken Arkeologiska upptäckter i Sverige. Anna Lihammer tar däri med oss på en upptäcktsfärd som fascinerar och skapar intresse. I boken finns många välkända fornlämningar med och en mängd mindre kända.
Där finns Uppsala högar och Kiviksgraven. Där finns Bockstensmannen. Där finns vikingatida skatter, kläder, offer, ruiner. Där finns åtskilliga historier om hur det gick till när häpnadsväckande fynd gjorts, inte sällan under alldagliga företag helt utan syfte att söka lämningar.
Lihammer tar också upp arkeologi som gäller norrländska och samiska förhållanden. Och det moderna projektet att bedriva arkeologi på platser med yngre historia, till exempel torpens materiella kultur.
* * *
Historia bedrivs med skriftliga källor, arkeologi med fysiska lämningar. Det är en klassisk regel. När de två vetenskaperna kombineras kan resultatet bli utomordentligt bra.
Ett kapitel i Arkeologiska upptäckter i Sverige handlar till exempel om Slaget om Visby. De historiska källorna lär oss en hel del om Valdemar Atterdag och hans tid. Arkeologin tar fram hans erövring av Gotland och Visby ur jorden och gör den mycket åskådlig.
Lihammer kan till exempel berätta om hur uppgiften om 1800 döda utanför Visby ringmur inte behöver vara en överdrift. Arkeologiska undersökningar har hittat 1185 döda i tre massgravar. Hon beskriver också de svåra skador de döda uppvisar: hugg, krosskador, pilträffar. Många har flera skador. En man har fått båda benen avhuggna. Det faktum att många skelett fortfarande är iklädda rustningar vittnar möjligen, berättar Lihammer, om sommarhettans realiteter: man var mån om att skyndsamt få de döda i jorden. Det var viktigare än att ta till vara ringbrynjor och liknande.
Genom denna berättelse som låter historia och arkeologi komplettera och bekräfta varandra ger Lihammer en fasansfull men likväl fascinerande inblick i vad som hände där på platsen en sommardag på 1300-talet.
* * *
Arkeologiska upptäckter i Sverige är skriven på ett föredömligt tydligt och tillgängligt språk, med rejäla litteraturhänvisningar för den som vill fördjupa sig. Jag vill hävda att den passar många olika slags läsare: både den som är ganska ny i förhållande till arkeologi och historia och den som är mer hemmastadd.
En detalj som jag själv uppskattar mycket och som grafiskt visar tidsavstånden det rör sig om, är den tidsaxel som inleder varje kapitel och på den placerar in var ämnet för kapitlet hör hemma i historien, liksom olika epoker i förhållande till det.
Det bör också nämnas att Lihammer gärna lyfter fram kvinnornas plats i det förflutna genom de arkeologiska fynden, något som ställvis kan ifrågasätta eller utmana traditionella föreställningar av hur världen en gång var.
Arkeologiska upptäckter i Sverige kan mycket väl fungera som en guidebok för den historieintresserade. Åtskilliga lämpliga utflyktsmål presenteras. Är man i Östergötland kan man ju med fördel besöka Rökstenen, med den längsta kända runtexten i världen. Är man i Södermanland kanske Sigurdsristningen kan bli ett mål för en resa. I Västmanland finns fortfarande något av Sala silvergruva tillgänglig. Med mera!
– – –
Arkeologiska upptäckter i Sverige, Anna Lihammer. Historiska Media 2010. Boken framtagen i samarbete med Historiska museet. ISBN 978-91-85873-96-8. 251 sidor.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar