Loggar

Ales stenar

Det för mig obegripliga fenomenet Twitter, har gjort intåg i min anteckningsbok. Nåväl, vi kan väl lika gärna kalla det logg. När jag åker nånstans, har jag börjat skriva små noteringar, tidsbestämda loggar, som sedan fungerar som källtexter, ja, som direktlänk till det som hände just då.

På pingstafton for sambon, vovven och jag till Österlen. Det är en nätt liten resa på drygt 70 mil, tur och retur. Jag skrev i min anteckningsbok bland annat:

»11:16 – Rastar nånstans söder om Falkenberg. Vädret är utmärkt; varmt och skönt. Ätit [sambons] goda smörgåsar, som han förberett i går.

12:44 – Rastar nånstans söder om Helsingborg. [Vovven] har fått göra ifrån sig lite, och vi kollade på en karta på en informationspunkt.

14:59 – Har varit och promenerat i Smygehuk. Ätit lite och köpt ett vykort att använda som memorabilia och bokmärke. Lite molnigt, men varmt och skönt och solen skiner starkt genom diset som höljer den. Det är en hel del folk här. En fin plats, Smygehuk

16:05 – Har anlänt till Kåseberga, och avser gå upp till Ales stenar. Står och röker på parkeringen nu.

17:18 – Åter på parkeringen, efter att ha varit uppe vid Ales stenar. Lätt dimklädda kullar. Fint. Synd bara att det var folk där, förutom vi.

19:03 – I Kivik. Har handlat cigaretter och lite sötsaker på Ica. [Vovven] har fått kvällsmat och [sambon] rastade honom. [...]

19:52 – Har ätit en hamburgertallrik vid havet i Kivik. Underbar kvällssol. Bereder oss för att åka hemåt.

20:45 – Cigarettpaus en bit bortanför Kristianstad.

21:50 – Paus i Ljungby. Solen har gått ner, men det är fortfarande ljust. Det är svalt och skönt utanför bilen.

22:59 – Stannade på en parkeringsficka på RV27, utanför Värnamo och rökt. Tagit några foton.

00:09 – Har parkerat på vår parkering igen efter över sjuttio mil vid ratten. Det har varit en underbar dag!«

Detta är alltså personliga texter, av intresse för mig personligen och de närmast omkring mig. Jag tycker om att logga på det här viset, men Gud bevare mig för att bli beroende av Twitter och överväldiga andras personliga sfärer med min personliga logg.

Jag har inget intresse av att sprida insidan av min anteckningsbok över blogginlägg efter blogginlägg; det är inte heller av intresse att läsa – förutom för mig själv och möjligtvis för dem närmast omkring mig. Men, och det är poängen, insidan av anteckningsboken är min, och i den kan jag fylla sida efter sida med noteringar, loggar, citat, replikväxlingar, skruvade små berättelser, omdömen och analyser. Ibland väljer jag att lägga ut det som fragment här. Men det är undantagsvis. Och då just som fragment. – Förlåt mig en metafor, men anteckningsboken fungerar som en verkstad för textarbete.