Bokrecension: Drottningen vänder blad

Drottningen vänder blad är skriven av Alan Bennett. Jag köpte den efter att ha läst Mårtens recension.

Det här är en nätt liten historia om drottning Elisabeth II. Nå, hennes namn nämns aldrig uttryckligen, men man kommer så nära man kan, när det står att hennes namne är Elisabeth I. Nåväl; drottningen kommer av en händelse i kontakt med en bokbuss och en kökstjänare med bokintresse. Kökstjänaren blir hennes guide in i en litterär värld: drottningen börjar läsa. Och så blir, precis som Mårten tagit upp i sin recension, Drottningen vänder blad en bok om läsandets fascination.

Och drottningen läser inte lite. Hon läser i sådan utsträckning att perfektionismen hon varit en sinnebild av inte längre upprätthålls: hon börjar komma försent, hon kan rentav ha samma skor på sig två dagar i rad... Med sig har hon överallt någon av sina böcker. Hon läser i sådan utsträckning att folk omkring henne börjar oroas. För hur skulle det se ut om allmänheten trodde att drottningen bara intresserade sig för litteratur på bekostnad av andra konstformer?

Så målar Bennett upp en bild för oss av en liten högdragen och isolerad tant som i någon mån kommer i kontakt med resten av världen genom litteraturen. Boken genomsyras av torr, brittisk humor, som knappast genererar gapskratt, men väl en njutbar läsning. Drottningen vänder blad är endast 124 sidor lång, det är lagom. Det känns bra att Bennett inte drar ut på historien mer, utan istället håller ihop den i det kompakta och relativt avskalade format som den getts ut i. Det är stilrent och inget pladder. Och så ska det vara.
– – –
Drottningen vänder blad, Alan Bennett, Ordfront 2010. ISBN: 978-91-7037-459-3.