Några steg från civilisationens slutgiltiga förintelse

Läser On the Beach av Nevil Shute, en undergångsskildring från 50-talet... En stillsam berättelse om en värld som gått åt helvete efter ett intensivt kärnvapenkrig; nu sprider sig det radioaktiva nedfallet: norra hemisfären är nästan folktom, men nere i Australien väntar man ut de sista månaderna innan Döden tagit sig också dit... Och folk fortsätter sina liv, planerar för framtiden, och ignorerar kunskapen om att något nästa år inte kommer. Kanske är det just så det hade blivit, om undergången realiserats på just det här viset. Kanske inte alls.

Fortsätter läsa, fortsätter att se hur det går för dem som lever några steg från civilisationens slutgiltiga förintelse.

Dystopier slutar inte att fascinera mig.