Fragment: Jag hade simmat i tjugofyra dagar

Jag hade simmat i tjugofyra dagar när jag stannar upp och trampar vatten. Runtomkring mig slår vågorna, högre än mitt huvud. Molnen är grå och låga, solen höljd där bakom. – Och så ser jag måsen. Den är ensam, den är högt upp och långt bort.