Novellen publicerades i sin ursprungliga form i Putnam’s Magazine 1853 och trycktes om med smärre ändringar i The Piazza Tales 1856. Jag har läst Project Gutenbergs e-boksupplaga.
* * *
Vi får aldrig veta namnet på berättaren i novellen, men vi får veta att han driver en juristbyrå på Wall Street. Där har han två anställda skrivbiträden och en springpojke. Och han bestämmer sig för att annonsera efter ytterligare ett skrivbiträde.
Snart dyker Mr Bartleby upp och får tjänsten. Han arbetar nitiskt, är mycket tystlåten, äter aldrig lunch. Men snart börjar han ge sitt alldeles egna svar när han får ett uppdrag:
"I would prefer not to."Första gången gäller det att gå igenom ett mindre dokument. Men det dröjer inte länge innan det gäller allt mer. Till slut föredrar han att inte skriva alls.
"I would prefer not to."Berättaren vet inte hur han ska hantera sitt besynnerliga skrivbiträde. Den givna responsen, att avskeda honom – nej, det blir inte av. Han blir så konfunderad och fascinerad att han avstår från att kasta ut honom Och Bartleby förblir där på byrån: han är där först på morgonen, är kvar där sist på kvällen. Även om han efter ett tag mest verkar tillbringa dagarna med att stirra ut genom fönstret på tegelväggen rakt emot.
* * *
Berättaren misstänker att Bartleby är sjuk, att han lider av själssjukdom. Han känner stor empati med honom, försöker på allt sätt resonera med honom, men kommer ingen vart. Bartleby har gått in i sin egen värld och stannar alltmer apatisk kvar där.
När inte Bartleby kan flyttas på, så får helt enkelt byrån flytta. Berättaren öppnar den i andra lokaler. Bartleby blir kvar i de gamla, till förtret för de nya hyresgästerna. Till sist får ändå polisen föra bort honom, och han hamnar i fängelse, där han snart går under.
* * *
Berättaren binds vid Bartleby av sin omsorg men också sin nyfikenhet: Bartleby är en gåta, som inte velat berätta någonting alls om sig själv. Det verkar som att skrivbiträdet fascinerar chefen, som därmed avhålls från att agera mot honom med mer brutal kraft.
Men samtidigt har berättaren ett företag att driva. Han slits mellan att göra det rimliga ur företagets perspektiv – att kasta ut den besynnerlige Bartleby – och sin empati.
Berättaren framstår som genomsympatisk. Bartleby framstår som kvaddad av livet, kanske ohjälpligt förlorad. Onåbar för berättarens omsorger, även när berättaren till sist i någon slags desperation erbjuder Bartleby att flytta hem till honom, intill dess att de kan komma på en lösning.
* * *
Bartleby, The Scrivener är en psykologiskt mycket intressant berättelse.
Melville förser oss med knapphändig information, och möjliggör ju därigenom för oss som läsare att själva fylla ut historien med reflexioner. Vem är Bartleby egentligen? Vad är det som gör att han helt enkelt slutar att vilja göra något? Varför går han till sist under? Symboliserar han något?
Ja, Bartleby, The Scrivener skulle lätt hålla för en rejäl diskussion bland intresserade läsare.
– – –
Bartleby, The Scrivener: A Story of Wall-Street, Herman Melville. Digitaliserad som epub hos Project Gutenberg av Steve J. Nelson, Clara T. Nelson.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar