* * *
Lägga patience är en essäsamling, som väl fungerar som en pendang till den drygt tio år tidigare utkomna Blandade kort, som jag skrev om för några månader sedan.
Men Lägga patience är mer svårtillgänglig. Essäerna som sammanställts av tidigare publicerade recensioner, författarporträtt och artiklar mellan åren 1940 och 1967, är i regel hyperlitterära. För att få något större nöje av texterna krävs nog därför ett om inte överväldigande så i vilket fall ett betydande litteraturintresse, som följer Ekelöfs eget litteraturintresse i spåren. För vi får förmoda att de texter som medtagits på något sätt spelade en särskild roll för Ekelöf själv.
Språket är givetvis mästerligt, men inte heller det alldeles lättillgängligt. Ekelöf hoppar lätt mellan olika språk, och väljer väl inte alltid det mest omedelbart begripliga, vilket gör att jag som läsare ibland snubblar över de glosor som han själv så fjäderlätt handskas med.
* * *
Gunnar Ekelöf hann aldrig se Lägga patience i tryck. Han avled året innan boken gavs ut, men utgivaren Reidar Ekner skriver i ett efterord, att verket ordats efter "muntliga anvisningar och ofullständiga ritningar". Han antyder dock, att Ekelöf själv möjligen hade skurit än hårdare i materialet, ty han var en självkritisk karl. Men något praktiskt redigeringsarbete hade aldrig påbörjats innan Ekelöf dog.
* * *
Läsaren får så följa med på en något heterogen vandring genom litteratur- och kulturhistorien, som leds av Gunnar Ekelöf. Till det kommer en icke föraktlig del musikhistoria. Det är uppenbart att Ekelöf gärna jämför poesi och litteratur med den musikaliska konstarten. Han skriver:
"Jag utgår från att dikt inte är rim och reson utan musik."Genom Lägga patience får vi fördjupade insikter i Gilgamesh-eposet och dess långa och vindlande tillkomsthistoria. Och därifrån är steget måhända inte långt till Predikaren, som också den behandlas av Ekelöf, och utgör den nyaste texten i samlingen (1967). Ekelöf skriver, att han årligen återkommer till denna bibelbok, eller till delar av den, och han konstaterar: "jag tycker om kloka gubbar".
Det orientaliska kulturarvet har givetvis sin plats i antologin, och Ekelöfs intresse för orientaliska idéer återkommer i flera av texterna.
Och så möter vi Joseph Conrad, Faulkner, T. S. Eliot, Proust, Apollinaire, Stagnelius, C. J. L. Almqvist, Strindberg, Hjalmar Söderberg, Nils Ferlin, Evert Taube med flera av vilka jag själv inte mött åtskilliga förut. Vilket kanske inte nödvändigtvis är märkligt: Reidar Ekner betonar Ekelöfs intresse för litteratur utanför allfarvägarna.
Mot slutet av samlingen finner vi en svit texter hållna i lite mer självbiografisk ton, om Ekelöfs tid nedanför fjällen, och om de människor han mött där. Men allra sist kommer texten "Medicina mentis", om att förhålla sig till döden.
* * *
Lägga patience är alltså ett postumt utgivet verk. Ekelöf själv fick aldrig möjligheten att lägga sista handen vid disposition, redigering eller annat arbete vad gäller boken. Någon preliminär innehållsförteckning nedtecknade han aldrig. Vad vi har är en möjlig rekonstruktion av hur han kan ha velat haft det.
På mig gör skriften ett något esoteriskt intryck. Till det hör säkerligen det himmelshöga men inte alldeles glasklara språket: en grumlighet som i icke fåtaliga fall orsakas av att e-boken jag läst skulle behövt ytterligare en korrekturläsning med efterföljande justeringar av diverse "e" till "o" eller "å" till "ä" och så vidare.
Korrekturfelen åsido, dras jag dock aldrig riktigt in i boken. Den griper mig inte på samma sätt som jag vill minnas att Blandade kort gjorde för några månader sedan. Men för en Ekelöf-kännare lär den ha sitt oersättliga värde, liksom för den som intresserar sig för Ekelöfs tolkningar av och uppfattningar om en mängd skråbröder och -systrar.
– – –
Lägga patience: Essäer, Gunnar Ekelöf. Albert Bonners förlag, första utgåva 1969. E-boksproduktion Bonnierförlagen Digital 2013. ISBN: 978-91-00137021.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar