Bokrecension: Sekter och hemliga sällskap i Sverige och världen

Sekter och hemliga sällskap i Sverige och världen är skriven av Claes Svahn, journalist och ordförande för den skeptiska rörelsen UFO-Sverige, som undersöker UFO-fenomen. Svahn har bland annat en läsvärd blogg hos Dagens Nyheter.

Boken är inte ett vetenskapligt verk, utan snarare en exposé, eller en journalistisk långrapport om ett fenomen som Svahn försöker ringa in med orden i titeln: sekter och hemliga sällskap. Genom detta mycket breda angreppssätt lyckas han i samma bok klämma in sinsemellan synnerligen olika organisationer och grupperingar, såsom frimurare, rosenkorsare, Ku Klux Klan, maffian (rent allmänt), Bilderbergergruppen, Skull and Bones, Jehovas vittnen, Plymouthbröderna, Livets Ord, Opus Dei, Davidianerna, Aum Shinrikyo, Heavens Gate, Knutby, Moonrörelsen, Korpelarörelsen och Verkligheten center [sic!].

Vad rörelser som maffian, Jehovas Vittnen, Frimurarna och Heavens Gate har gemensamt kan kanske diskuteras, men den röda tråden i boken är slutenhet, hemlighetsmakeri och destruktivitet. I vad mån frimurarna är destruktiva kan också diskuteras, så klart; men i den del av boken som behandlar frimurare och annat ordensfolk anar jag en viss konspiratorisk baktanke, som om texten outtalat säger jag undrar just vad frimurarna verkligen står bakom.

Men där upphör också bokens svagare sidor. Kapitlet om ordnarna kan man läsa som en konspirationshistorisk redogörelse, medan texterna om de mer uttalat religiösa rörelserna blir mycket intressanta för en religionsvetare som jag själv, och säkert för var och en med intresse för frågor som dessa.

Från min tid på universitetet minns jag att man såg ganska överseende på sektfenomenet. I dag kan jag vara förvånad över det. Där man i akademiska kretsar med all rätt avhöll sig från moraliska utlåtanden, borde man ändå inte vända undan blicken från den påtagliga skada som många tar av tillvaron i en sekt, inte minst sedan man blivit en avhoppare. Svahn har ett utförligt kapitel om Jehovas vittnen. Jag känner själv åtskilliga vittnen och har inga förutfattade meningar om deras aktiviteter, men faktum kvarstår: många har tagit skada när de lämnat rörelsen.

En före detta äldstebroder berättar i boken om hur han personligen känner till ett tiotal fall av självmord bland unga människor som valt att sätta Jehovas vittnens läror i fråga (sid. 68). Han skildrar även den sorgliga historien om en sextonårig flicka som väljer att lämna vittnenas samvaro. Hon blir på äldstebrödernas rekommendation utkastad ur familjen, som bodde i Rikets sal, och fick skaffa sig ett jobb och därmed sluta skolan. Pappan fick dock lov att hjälpa dottern med maten, om han ställde den utanför dörren och inte tog kontakt med henne. (sid. 69)

Mängder av märkliga seder och fakta presenteras i boken. Den svenska sekten Efraimiternas medlemmar förbjöds att bära paraply eller laga tänderna, eftersom Guds änglar inte ägnade sig åt sådant. (sid. 85) Bland Plymouthbröderna får man inte handla på Konsum, eftersom evighetssymbolen i loggan ses som Satans märke. (sid. 108) Moonsektens ledare Sun Myung Moon menar sig ha försonat Hitler och Stalin i andevärlden. (sid. 184) Raëlianerna kämpar för att bygga en ambassad för utomjordingar, som då skulle behaga komma och ta residens där. (sid. 209) Finlands förebedjares ledare Laila Heinonen menar sig ha kommit på (fått?) receptet på en behandling mot cancer: jod och filmjölk. (sid. 239) Scientologernas idésystem om utomjordingar och andra märkligheter är helt enkelt för omfattande för att skildras här...

Det verkar inte finnas något särskilt skydd mot att dras in i sektsammanhang. Undersökningar visar, att exempelvis utbildnings- eller inkomstnivå inte sällan är högre bland sektmedlemmar än i den generella populationen. Snarare än budskapet i sig, verkar den karismatiska ledaren vara en nyckelfråga för att attraheras till ett sektsammahang. (sid. 91) Ledaren blir ofta en form av messiasgestalt, en återfödd Kristus, en profet som har direkttillgång till Gud och kan uttolka hans vilja, ofta i detalj.

Sekter är farliga. Rationalism sätts helt ur spel till förmån för en enskild persons eller ett ledarskaps idéer, som gjorts omöjliga att ifrågasätta utan att man därmed även riskerar att åka ur gemenskapen, och därmed (i synnerhet om man fötts in i organisationen) förlorar sin gemenskapsbas: familj, släkt, vänner. – Men sekteristiska tendenser finns även inom Svenska kyrkan, för att ta ett exempel ur min egen värld, där fortfarande hjärntvättsliknande center finns, där man genom selektiv undervisning och starkt grupptryck når strukturer där likformade människor förkunnar ett och detsamma, eller nästan ett och detsamma, utan allvarligt ifrågasättande.

Så vad kan man lära sig av allt det här? Ifrågasätt, glöm aldrig att ifrågasätta! För Guds skull, ifrågasätt! Och ge fan i att bländas av en karismatisk ledare, i synnerhet om han går omkring och menar att han är Guds återfödde Son, profet eller liknande. – Gud skulle knappast vara utelämnad till charlataner och alltförmänskliga medel om han hade funnits...

Läs boken!
– – –
Sekter och hemliga sällskap i Sverige och Världen, Clas Svahn, Månpocket 2010. ISBN: 978-91-7232-181-6.