Censurhistoria

På Freedom to Read, en kanadensisk sida för främjandet av läsandet av böcker som på något sätt censurerats eller förbjudits, hittar jag en fin lista över böcker som censurerats genom tiderna. Så lite exempel:

200-talet före Kristus: Kinesiske kejsaren Shih Huang Ti bränner alla rikets böcker, så att historien ska kunna sägas börja med honom.

35: Kejsare Caligula motsätter sig läsandet av Odysséen, för att den sägs lyfta fram farliga grekiska frihetsideal.

1525: Sextusen exemplar av Tyndales bibelöversättning till engelska bränns av engelska kyrkan; Bibeln ska ju läsas på latin!

1624: Luthers bibelöversättning bränns på order av påven; av samma skäl som ovan, förmodar jag. Eller om det kan bero på Luthers (oavsiktliga) brytning med Rom.

1720: Robinson Kruse får status av Förbjuden bok av katolska kyrkan i Spanien.

1859: Darwins Om arternas uppkomst förbjuds på Cambridges universitet, där han själv studerat.

1931: Alice i Underlandet förbjuds av en kinesisk lokalpolitiker, eftersom han inte tyckte det var lämpligt att djur framställdes som talande, och därmed sattes på samma nivå som människor.

1933: Bokbålen flammar i Nazityskland, och mängder av böcker blir rov för lågorna, exempelvis verk av Einstein, Freud, Hemingway, Marx och Remarque.

1953: Irländska parlamentet förbjuder åtskilliga författares böcker, exempelvis alla verk av Émile Zola – för att de skulle vara omoraliska.

1983: En skolbokskommité i Alabama försöker stoppa Anne Franks dagbok, eftersom den sägs vara »a real downer« och innehåller för explicit sexualitet.

Naturligtvis är det här bara några axplock. Den största boven, alla djävla kategorier, är Katolska kyrkan med sitt Index Librorum Prohibitorum, det vill säga, Katolska kyrkans lista över förbjudna böcker, som på många håll gjorde det mycket svårt att få sina böcker utgivna, om de nu fanns upptagna på listan. Författare som skrivit böcker som funnits upptagna på Index inkluderar Sartre, Voltaire, Hugo, Descartes, Kant, Gidé, Rousseau, Galilei och många fler. Index avskaffades 1966, och kom i nyutgåva sista gången 1948. Hela listan över förbjudna verk finns här.

— Censur är ju, som väl är, inget vi i någon större mån behöver bekymra oss om i Sverige. – Jag för min del utövar gärna min frihet genom att läsa så mycket litteratur som möjligt, som av överförmyndare ansetts vara omoralisk, politiskt farlig eller på annat sätt stötande. Det är en självklarhet för en fri ande, att läsa litteratur utan samvetsbetänkligheter. Vare sig det nu gäller Mein Kampf eller Anne Franks dagbok.