torsdag 8 april 2010

Lisa

När telefonsamtalen som ska ringas aldrig verkar ta slut på listan, när arbetsuppgifterna sysselsätter mig oavbrutet från klockan 8 till klockan 17, när det röda ljuset strejkar och helt enkelt vägrar att släppa fram det gröna ljuset och regnet matt trummar på vindrutan; när allt det där som inte hanns med i dag tittar med svarta ögon på mig, när våren ängsligt fortsätter att hålla sig i sitt ide, när alla demoner och änglar, hjältar och skurkar helt enkelt är svåra att föreställa sig mot fonden av asfalt, skrivbord, ljusrörsbelysning: då är det djävligt gott att tänka sig sängen här hemma, och boken som jag motvilligt lade ifrån mig i går kväll, som återigen särar på sidorna och låter mig komma in.

3 kommentarer:

Jocke sa...

Ouiiiiii

Anonym sa...

Du skriver mycket bra.

Creutz sa...

Tack.