Den svenska upplagan har översatts och bearbetats av Henning Wieslander (1893-1991). Han har försett texten med utförligare stycken om svenska förhållanden och skurit ner på de danska motsvarigheterna.
Boken utkom 1927 i Danmark och 1929 i Sverige.
* * *
I någon mån kanske jag kan kalla mig bibliofil — jag tycker mycket om böcker. Passerar jag ett antikvariat, Röda korset eller något liknande och har tid går jag gärna in och ser om jag hittar något jag vill ha.
Men jag bryr mig å andra sidan föga om de bibliofila attribut som tar sig uttryck i praktillustrerade praktvolymer med praktband. För mig är det långt mer tillfredsställande att hitta en text som jag är intresserad av än en bok som rent estetiskt är påfallande vacker.
Böcker är för mig helt enkelt bärare av text, snarare än konstnärliga objekt i sig själva. Även om jag givetvis inte har något emot vackra böcker eller förstaupplagor. Men i allmänhet nöjer jag mig gärna med en sliten men hel begagnad pocketbok, lika gärna som en utsirad specialversion av något särskilt verk. Men visst, särskilt glad blir jag om boken är läsvänlig med ett tydligt typsnitt och breda marginaler.
* * *
Det är ett rejält grepp Dahl tar om sitt ämne. Vi får följa de första ansträngningarna att samla text, över skriftrullens historia till den typ av corpus-bok som vi känner numera. Geografiskt fokus ligger främst på Tyskland, Frankrike, Italien, England och Danmark och Sverige, men inledningsvis presenteras information från de antika civilisationerna och Kina.
Redogörelsen tar upp det mesta som har med boken som föremål att göra, inte minst ur ett estetiskt perspektiv: boken som konstverk. Dahl fäller emellanåt sitt eget omdöme om olika boktryckares och bokhantverkares insatser på det området.
Således går Dahl igenom sådana saker som böckers format, typsnitt och typsnittens genealogier, omslag, tryck- och illustrationstekniker, bibliotekens framväxt och olika bibliofilers samlingar, med mera. Bokens historia är mycket rik på personnamn, med angivande av dessa personers särskilda inflytande på och insatser för böckers samlande eller utseende.
Monografin, som Dahl låter börja i Egypten, slutar efter första världskriget vid tiden för bokens författande.
Den färdiga boken har då i stor utsträckning gått från att vara resultatet av ett unikt hantverk till en massproducerad vara. Böcker har vid det laget blivit möjliga för var och en att införskaffa, eller att låna på folkbibliotek, även om de inbitna samlarna givetvis fortfarande söker de särskilt ovanliga, särskilt gamla eller särskilt vackra böckerna — för hisnande priser.
* * *
Bokens historia fokuserar på boken som sådan, ofta ur rent teknisk synpunkt, men låter oss också ur ett kulturhistoriskt perspektiv se världshistorien såsom den återspeglas i just bokens utveckling genom seklerna. Så återspeglas till exempel tidens moden ofta i dekorationerna på banden. Och så har till exempel stora krig inte sällan inneburit att stora bibliotek bytt ägare.
Bokens historia äger sitt givna intresse för alla bibliofiler, men även för oss vanliga boksamlare och bokläsare.
Det är lätt att förstå, att Svend Dahls verk är att betrakta som en klassiker inom sitt ämne. Senare upptäckter kan med all säkerhet modernisera och komplettera den framställning som Dahl gjorde på tjugotalet (boken kom också i nyutgåva på sextiotalet), men jag är övertygad om att huvudlinjerna som han ritar upp ligger kvar oförändrade.
Därför kan Bokens historia fortsätta vara intressant läsning, fastän den nu nått en ansenlig ålder för en bok, om än inte en sådan ålder att bibliofilerna genomletar boklådor och antikvariat för att lägga vantarna på den av rent samlarintresse.
– – –
Bokens historia (da. Bogens Historie), Svend Dahl. Övers. och bearbetning Henning Wieslander. Bokförlaget Natur och kultur 1929. 260 sidor.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar