Boken utkom på tyska 1979 samt i svensk översättning av Eva Liljegren 1980.
* * *
Skyddande belägring utspelar sig under några dygn i en fiktiv version av Västtyskland, någon gång på 1970-talet.
Tidningsägaren Fritz Tolm blir vald till arbetsgivarföreningens chef. Han är en äldre man, mycket godmodig. Han bor med sin hustru Käthe på det lilla slott han varit i tillfälle att köpa, där också föreningen har sina möteslokaler.
Uppdraget som arbetsgivarföreningens chef är ett föga avundsvärt värv.
Tiderna är sådana, att man från det offentliga är ständigt beredd på attentat från vänsterterrorister. Därför är bevakningen av Tolm och hela hans familj mycket sträng. Snarast parodiskt omfattande. De har polisvakter i trädgården och inne i slottet, deras samtal avlyssnas och så snart de ska besöka en plats får de sina vakter med sig som kontrollerar allt omkring dem. Detta gäller både främst gamle herr Tolm själv, men också och inte minst dottern Sabine, liksom folk som kommer i deras närhet.
Det händer inte så mycket. Romanen skapar istället känslan av den atmosfär som måste finnas där värnandet av säkerheten blivit så utbrett att friheten blir påtagligt lidande. Boken belyser miljön ur många olika perspektiv, genom många olika personer. – Ja, personerna är så många att det är direkt förvirrande. Men man lär sig allteftersom vem som är vem.
Stora delar av texten är utformade som ett slags inre monologer: berättaren återger hur personen som det för tillfället handlar om tänker. Den egentliga framåtdrivande handlingen får alltså stå tillbaka för ett omfattande reflexivt berättande, även om det reflexiva berättandet sömlöst övergår till dialoger och beskrivande prosa.
* * *
Skyddande belägring är en tung bok att läsa. Styckena är - jag frestas säga: tyskt - långa, nästan klaustrofobiska i sin täthet, men äger ändå tankens lätthet och kan hoppa liksom tankar kan hoppa associationsvis, och lämna tidigare spår inte riktigt avslutade. Tankestrecken är många, som skiljer en oavslutad mening från en ny tankegång.
Men det finns en inre spänning i historien också. Två av Fritz Tolms söner har eller har haft kopplingar till vänstern som gör dem inte helt rumsrena. En tidigare svärdotter har flytt utomlands med sin son och misstänks ha med terrorism att göra. Dottern Sabine, den djupt katolska, är olycklig i sitt äktenskap och har blivit gravid med en strikt och allvarsam polisman.
Och så finns ju det ständiga hotet med i bilden: kan ett attentat komma att förverkligas?
* * *
Skyddande belägring tillkom i en specifik tid, en tid då Röda armé-fraktionen verkade. Men boken ställer frågor av övergripande karaktär.
Främst av dem är kanske problemet kring hur mycket frihet man är beredd att ge upp för att få säkerhet? Fritz Tolm lever ett strängt övervakat liv, där han inte ens kan ge sig ut på en cykeltur utan att eskorteras av poliser. Tidigare attentatsförsök har gjorts, så faran är reell, men är risken värd att ta för att få en högre kvalitet på livet, ja, ett friare liv?
Boken handlar om familjen Tolm och personer i deras omgivning. Men temat kan appliceras på ett helt land eller en hel kultur. Kanske kan hela Skyddande belägring läsas som en allegori över ett samhälle där säkerheten blivit en sådan prioritet att friheten förkvävs eller åtminstone kraftigt begränsas.
Och då ställs också vi inför frågan – i vår tid – om vilka inskränkningar i friheten vi är beredda att göra för vår säkerhets skull. Och i vilken mån sådana inskränkningar skulle förmå hindra en kraft som väl bestämt sig för att angripa oss.
– – –
Skyddande belägring (ty. Fürsorgliche Belagerung), Heinrich Böll. Övers. Eva Liljegren. Albert Bonniers förlag 1980. ISBN: 91-0-044995-4. 299 sidor.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar