Bokrecension: När stormen klarar sikten | Torgny Segerstedt

När stormen klarar sikten: Artiklar 1933-1945 är en samling om 89 artiklar av Torgny Segerstedt (1876-1945). Boken innehåller dessutom ett förord av Ingrid Segerstedt-Wiberg (1911-2010), Torgny Segerstedts dotter, samt efterord av Christer Hellmark (f. 1946).

* * *

Vi äger få svenska hjältar under 1900-talet. Men en av dem som otvetydigt hör till kategorin är Torgny Segerstedt. Han var professorn i religionshistoria som blev en av våra kändaste publicister som chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, vari han oavlåtligt attackerade nazismen och all undfallenhet för hitlertyskland.

* * *

På omslaget till När stormen klarar sikten spanar Torgny Segerstedt rakt mot läsaren med en genomborrande blick. Nå, det är en träffande illustration till en samling texter som är lika genomborrande som knivsuddar.

Segerstedt väjer inte för något när det gäller att försvara den frihet som han håller högst av allt. Han gisslar utan pardon hitlerismens Tyskland. Och på hemmaplan kritiseras skoningslöst samlingsregeringen när den träder friheten förnär genom eftergifter för tyskarna.

Neutraliteten var en chimär, tycks Segerstedt mena, dels i och med att det inte är likgiltigt vilken sida som till sist segrar, och dels i och med att man trots detta låtit tyskarna sända sina soldater och material på landets järnvägar. Segerstedt skriver:

"Man har understundom det intrycket, att Stockholm med slottet, kanslihuset och f d arvfurstens palats, är en förstad till Berlin."

* * *

Segerstedt hörde till dem som tidigt såg nazismen för vad den var. Han var inte heller rädd för att uttrycka det. Själv med liberala grunduppfattningar slog han ner på allt barbari, allt människofientligt, allt kulturfientligt med en profets självklara ton: han visade sig vara en profet som icke av gudomlig nåd, men av klarsyn, fick helt och hållet rätt. Han var mannen som ropade att vargen kommer, när vargen verkligen var i antågande.

För honom rörde sig nazismen och det följande kriget inte om en konflikt mellan olika nationer, utan om en civilisationernas kamp: "kampen står mellan folkfrihet och diktatur", skriver Segerstedt. Och sveriges framtid som oberoende demokratisk stat berodde onekligen på de Allierades framgångar. Segerstedt åter:

"Vi leva som snyltdjur på de stora demokratier, av vilkas seger vår tillvaro som fritt folk beror."

Detta hymlar inte Segerstedt med. Han uppmanar aldrig uttryckligen till att Sverige borde gå med i kriget, men han menar att det är bättre att strida än att låta landet kränkas och förtryckas. Han värnar "det heligaste, som mänsklig tillvaro rymmer: frihet."

* * *

Segerstedts lärdom lyser igenom. De humanistiska anspelningarna och rena citaten är legio. Hos honom hittar man referenser till såväl Horatius, Bibeln, Eddan som Tegnér. Tonen är upphöjt aristokratisk, språket är späckat med dräpande och fräscha metaforer. Segerstedt är alltid välformulerad och gammaldags elegant. Och han hanterar ironin som stilmedel med en mästares säkerhet.

Det förefaller föga märkligt att Segerstedt med sin överlägsna skrivkonst retade upp tyskarna och för den delen även irriterade den svenska överheten som värnade om de goda relationerna med diktaturen i söder. Det ledde till att Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning under kriget flera gånger indrogs eller belades med transportförbud. Vilket naturligtvis bara gjorde Segerstedt mer stridslysten,

* * *

Torgny Segerstedt stred för friheten och för demokratin. Han såg hur dessa hans älsklingsvärden hotades både från Tyskland och från den egna regeringen. Och han sa vad han tyckte om det. Konsekvensen blev att Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning fick stor spridning, och till exempel ofta citerades i brittiska BBC:s radioutsändningar.

Segerstedt var inte en kompromissernas man när det kom till förhållandet till nazityskland. Trots att han i grunden var antisocialist kunde han samarbeta med kommunisterna när det gällde att gå i kamp mot hitlerismen. Devisen fick råda: min fiendes fiende är min vän. Andra hänsyn fick vila tills nazismen övervunnits, mänsklighetens generalhot.

I När stormen klarar sikten trummar artikel efter artikel in varningsord för vad som är å färde och vad som redan sker; trumman torde i sin tid förhoppningsvis kunnat väcka en och annan slumrande. Segerstedt tvekar aldrig i sina artiklar: han vet vem fienden är, och han vet vad han slår vakt om: friheten. Och tar vi med oss något från chefredaktören på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning kan det väl få vara just det: vurmen för friheten, och kampen för att inte låta den kränkas.
– – –
När stormen klarar sikten: Artiklar 1933-1945, Torgny Segerstedt. Förord av Ingrid Segerstedt Wiberg, efterord av Christer Hellmark. Ordfronts förlag 1980. ISBN: 91-7324-114-8. 263 sidor.