Jo, nu har jag läst de två första novellerna, samt en rejäl introduktion, i novellsamlingen Modern Ghost Stories från 1921, red. Dorothy Scarbourough, på mobiltelefonen. Novellerna heter »The Willows« av Algernon Blakwood, samt »The Shadows on the Wall« av Mary E. Wilkins Freeman.
För det första, det går uppenbarligen utmärkt att läsa längre texter på en skärm som är av begränsad utsträckning. Mobilen har jag nästan alltid på mig eller i omedelbar närhet. Det innebär att den är lätt att ta fram när jag har en liten stund över, och så kan jag läsa några sidor. Programmet kommer ihåg var jag senast slutade, så det är bara att ta sig fram till boken och fortsätta läsa.
För det andra, genom bokvalet stiftar jag lite bekantskap med gamla tiders spökhistorier. De är ordrika och inte nödvändigtvis särskilt skrämmande (vi som en gång introducerats till japanska skräckfilmer blir oss aldrig mer lika i skräckavseende...), men de är ändå intressanta att läsa. I »The Willows« campar två äventyrare på en liten ö i en flod i östeuropa. Emellertid är det nåt mystiskt med ön; nåt rör sig utanför tältet, och de börjar se och höra besynnerliga saker. I den kortare »The Shadows on the Wall« handlar det om några syskon, vars bror nyligen dött, vilket sammanfaller med en skuggas framträdande på en av väggarna.
Båda novellerna känns mycket viktorianska...
Så, det går alltså utmärkt att läsa böcker på mobilen. Skönt! Och utmärkt praktiskt i de sammanhang där man inte kan få med sig en vanlig bok.
söndag 12 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Sökte på e-bok bland dina etiketter. Läser just nu en kurslitteratur i e-bok-form (fanns inget alternativ) och tycker det är riktigt jobbigt, Jag saknar att få grepp om helheten, med lappar, bokmärken och annat. Men det finns säkert möjlighet att göra markeringar etc, bara det att jag inte är lärt mig det. Nä, jag behöver text på papper jag...Så, jag blev lite fascinerad, att du fann det smidigt att läsa böcker från mobilen. Kanske en vanesak att komma in i..?
Säkert en vanesak. Spökhistorierna är ju heller ej av det slaget, att jag nödvändigtvis behöver stryka under och markera i dem. För övrigt föredrar jag fysiska böcker. De blir dessutom så fina i hyllorna.
Mmm...ja, sant, det är annat. Och visst är böcker fina i hyllor, skapar stämning i ett rum.
Skicka en kommentar