Mordet i Mossebo 1850

På fredagsförmiddagen den 26 augusti 1853 halshöggs i Svenljunga Eric Johansson från Mossebo. Han var 24 år gammal. Brottet han dömts för var mord. Han hade skjutit ihjäl sin husbonde, klockmakaren Anders Johansson från småländska Näs i Båraryd. 

    I detaljerna skiljer sig berättelserna om vad som egentligen hände, men i det följande skissas fram vad som kan tänkas vara de huvudsakliga dragen.

    Eric Johansson hade en kamrat som kallades Eric i Grälebo. I Grälebo hade Eric Johansson varit dräng och kamraten Eric var son på platsen. Och de två verkar ha ägnat sig åt allehanda mer eller mindre kriminella aktiviteter, där Eric i Grälebo sägs ha varit drivande. Till sist hade drängen Eric Johansson fått lämna sin plats där på gården, för att få ett slut på stöket. Då fick han istället tjänst som dräng på andra sidan landskapsgränsen, hos klockmakaren Anders Johansson i Småland.

    Men nog verkar Eric i Grälebo och Eric Johansson haft fortsatt kontakt. De sade till klockmakaren att de kände till en man från Marks härad som tjänat stora pengar på postrån, men att denne nu inte vågade använda de heta pengarna. Men om klockmakaren kunde tänka sig att betala tusen riksdaler, så kunde han för det få den större summa pengar som rånaren själv inte vågade nyttja. Och jodå, det gick klockmakaren med på.

    Klockmakaren Anders Johansson tog ett lån för att få ihop beloppet och begav sig den 14 oktober 1850 åstad med sin dräng mot Svenljunga gästgivargård, där rånaren skulle möta upp och utväxlingen ske. Klockmakaren hade med sig en bössa, som Eric Johansson fick bära åt honom. 

    När de vikit av från en större väg för att ta sig fram på en stig mellan Bållsjö och backstugan Sandbrinken i Mossebo blev det allt besvärligare att ta sig fram. Eric Johansson befarar att husbonden skall vilja vända om. Det är då han skjuter honom i ryggen. Och så gömmer han kroppen under granris, ett stycke in i skogen. Men Eric Johansson blir trots den uttänkta planen förskräckt och tar sig från platsen. Man tror att Eric i Grälebo senare gick dit och tog hand om pengarna.

    När Eric Johansson på eftermiddagen kommer hem frågar klockmakarens hustru vart hennes make tagit vägen. Hon hade ju sett dem ge sig i väg tillsammans. Eric Johansson svarade att bonden fortsatt mot Halland och skulle förbli borta några dagar. 

    Man var misstänksam. Man upptäckte att Eric Johansson hade sin husbondes vita vantar, som bar spår av blod, och inte heller hade någon sett de två färdas på de vägar som Eric Johansson uppgett att de tagit. Eric häktades medan man undersökte vad som blivit av klockmakaren.

    Dagarna gick, och den försvunne kom inte åter. Man letade, men hittade honom inte. 

    Det hela började rullas upp när Eric i Grälebo försökte få femhundra riksdaler växlade hos en handlande. Denne tyckte det var märkligt mycket pengar, och undersökte saken. Sedeln kom från de pengar som klockmakaren lånat sig.

    Rättegång hölls vid Kinds häradsrätt. Eric Johansson erkände allt. Eric i Grälebo dömdes mot sitt nekande  till tre års fästning. Vart pengarna tog vägen berättade han aldrig. Eric Johansson, som ju avfyrat det dödande skottet, dömdes till döden. När hans huvud skildes från kroppen blev det den sista avrättningen som genomfördes i Svenljunga. 

    Om avrättningen skedde uppe på galgbacken utanför samhället eller vid det centralt belägna tingshuset har källorna olika uppgifter om, men det förefaller sannolikt att galgbacken vid detta tillfälle övergivits: i Borås Tidning (1/9 1853) omnämns ”afrättsplatsen wid Swenljunga tingsställe”. — Men Eric Johanssons kropp kom att begravas utanför kyrkmuren i Mossebo. I kyrkboken står antecknat:

”Drängen Eric Johansson
för mord och rån afrättad.”

I spalterna för dödsdag och begravningsdag står samma datum.

    Eric i Grälebo kom efter avsutten tid på fästningen i Karlsborg åter hemåt. I Mossebo ville först ingen ta honom i sin tjänst, men han fick omsider bli dräng på gården Hallåsen, bara några hundra meter från den plats där hans gamle vän Eric Johansson begravts utanför kyrkogården vid Mossebo kyrka.

* * *

KÄLLOR:

Jönköpings Tidning 23/10 1850 (länk)

Borås Tidning 31/10 1850 (länk)

Tidning för Wenersborgs Stad och Län 6/11 1850 (länk)

Borås Tidning 1/9 1853 (länk)

Rötter (länk)

Mossebo kyrkarkiv, Födelse- och dopböcker, 1827–1860

Alf Jernlind, Ingemar Herngren, Svenljunga. En bok om dess historia och utveckling. Svenljunga: Svenljunga Hembygdsförening, 1994.

Mossebo bygdekommitté, Mossebo socken. Kyrkan - Bygden - Folket. Mossebo: Mossebo bygdekommitté, 1994.