Som en roman har i huvudsak två avdelningar: den första berättar om Pennacs liv och relation till läsande, och om hans bekymmer över att tonårssonen inte alls finner samma glädje i böcker som han själv gör. Han resonerar på ett ledigt och mycket behagligt, om än franskt blomsterprunkande, språk. Själv är han lärare, och han vill se ett otvunget läsande, där läsaren och eleven frigörs från kraven på att kommentera, ja, att ens tvunget förstå: själva läsupplevelsen måste, verkar han mena, stå i centrum för att skapa ett genuint intresse för läsandet och allt vad det för med sig.
Den andra avdelningen utgörs av ett manifest om läsarens rättigheter:
1. Rätten att inte läsa.Det är naturligtvis ett manifest som jag skriver under på varenda punkt. Bovaryismen syftar på, förklarar Pennac, att läsa uppslukad: som en ungdom som slukar dåliga deckare; det blir rätten att läsa även dålig litteratur, för att förhoppningsvis med tiden genomskåda dess repetitiva klichéer.
2. Rätten att hoppa över sidor.
3. Rätten att inte läsa färdigt en bok.
4. Rätten att läsa om.
5. Rätten att läsa vadsomhelst.
6. Rätten till bovaryismen.
7. Rätten till att läsa varsomhelst.
8. Rätten att läsa här och där.
9. Rätten att läsa högt.
10. Rätten att tiga.
Boken är full av anekdoter. Punkten sju illustreras av författarens iver att under värnplikten gång på gång frivilligt anmäla sig för att städa toaletterna. Han städade dem, i femton minuter, och kunde sedan ägna en god stund åt att ta sig igenom Nikolaj Gogols samlade verk i en volym: 1900 sidor. På översidan av toalettens vattenbehållare ristar han in:
»Ja, jag kan försäkra dig att / pedagog, slå dig ned / här på mitt dass jag hela Gogol hann med.« (sid. 182)Helt underbart, så klart!
Jag får som läsare inte veta om det han berättar är fiktion, eller i vilken utsträckning det skrivna är fiktion. Det upplevs emellertid som högst autentiskt. För vänner till läsandet är det här en fin stunds meditation kring litteraturens betydelse i våra liv. Dessutom bör nog en och annan svensklärare läsa den också, de där som tvingar på elever som knappt läst en hel bok någonsin Röda rummet. Pennacs råd hade nog varit: Skapa läsglädje! Då löser sig Strindberg, Dostojevskij och Kafka av sig självt.
– – –
Som en roman, Daniel Pennac, Brombergs 2000. ISBN: 91-7608-844-8.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar