tisdag 29 december 2009

Om skrivandet

– Ja, jag skriver. Jag förstår inte varför det skulle låta pretentiöst, som jag ibland får för mig att det gör. Att skriva som hantverk och intresse, är ju inte annorlunda än att måla i olja eller att musicera: man behöver inte leva på det, för att det ska vara en mycket tillfredsställande sysselsättning. Åter andra tränar fotboll. Inte heller det skiljer sig i sin egenskap av intresse. Vissa spelar i division tre, andra i korplag och åter andra i allsvenskan. Nå, intresset för och vördnaden inför den egna sysselsättningen är central både när det gäller idrottandet och skrivandet. Viljan att träna, viljan att förbättra, viljan att bli så bra man kan och sträva framåt och uppåt är densamma. Och nöjet!

Jag älskar att skriva. En tidigare kollega till mig tog gärna med sig staffli och satte sig i skogen och målade. Jag bär med mig en anteckningsbok. Samma, men olika. Samma längtan, olika verktyg.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tycker det låter bra!

Finna sitt uttryck. Och som den skrivande människa jag är, förstår jag kanske lite av det du menar. Även om alla är unika även där!

Kram (!), Annelie

Anonym sa...

Och ja men visst! Ta sitt utryck på allvar.

Annelie

Creutz sa...

Bra!