Peter Englund om fakta och fiktion

Peter Englund skriver tänkvärt om fakta och fiktion i litteraturen.

I en kommentar till inlägget framför han ett intressant sätt att se på detta:

"När en författare stoppar in fiktion i en framställning förvandlas hela framställningen till fiktion. På så vis finns inget gränsdragningsproblem. Fiktion förvandlar allt det berör till - fiktion."

Min egen mening avviker något från Englunds. Jag menar, till skillnad från Englund i sitt inlägg, att litteraturen ska vara så fri från sanningsanspråk, att det även ska kunna stå "Bygger på en sann historia" på omslaget utan att behöva göra just det. Det ingår så att säga i det fabulerande som är litteraturens förutsättning. Författaren måste få vara helt fri i förhållandet till sanningen i skapandet av sitt textverk. Att människor kan hamna i vanrykte för detta är en etisk fråga att ta ställning till. Inte en litterär fråga. Så klart.