onsdag 20 december 2017

Bokrecension: Nils Dacke | Hans Hellström


Nils Dacke: Den katolske bondehövdingen är skriven av historikern Hans Hellström (f. 1957). Skriften utkom 2009 som nummer tre i Birgittaföreningens skriftserie.

* * *

Med Lars-Olof Larssons Dackeland i färskt minne känns det ovanligt lämpligt att ge sig i kast med Hellströms bok om Dacke. Det rör sig om en småskrift, och sällan är böcker i sådant behändigt fickformat som Nils Dacke.

Hellström skriver Dackes historia ur ett romerskt-katolskt perspektiv, med särskild emfas på den kyrkliga konflikten som anledning till upproret. Dess vederhäftighet ur lärosynpunkt garanteras därtill genom ett biskopligt imprimatur genom biskop Anders Arborelius, vilket skall betyga att skriften ingalunda rymmer några kätterska uppfattningar enligt katolsk uppfattning.

Nils Dacke ger en snabbkurs i hur upproret spreds över Småland till vissa angränsande områden, hur det utvecklades och till sist slogs ner och hur Dacke själv sköts ner i blekingska skogarna år 1543. Samt beskriver kort efterskalven därefter.

Själva sättet att skriva vittnar, liksom det fysiska formatet på skriften, om en vilja att göra framställningen kompakt. Så här kan det låta:
"Ett stort slag stod vid Svartån mellan Skrukeby och Mjölby. Det hela kan sägas ha slutat oavgjort. Dacke drog sig därefter tillbaka till Småland. Striden vid Skrukeby-Mjölby var en vändpunkt i Dackefejden."
Det som ger boken sitt särskilda syfte är egentligen den avslutande diskussionen.

Hellström argumenterar där för att en materialistisk historieuppfattning utkorat de materiella orsakerna som huvudanledning till upprorets utbrott, det vill säga skattepålagorna och förbudet mot gränshandel.

Mot detta framför Hellström en idealistisk historieskrivnings värde, som snarare vill lägga tyngdpunkten på de idémässiga anledningarna till fejden, närmare bestämt människornas reaktion på kung Gustav Vasas stenhårda räfst med kyrkorna i Småland.

Själv skulle jag med emfas vilja hävda att dessa två anledningar tillsammans fullgott förklarar att det blev så som det blev, och att de två inte behöver rangordnas, utan tillsammans ingår i ett komplex av problem som smålandsbönderna härledde till centralmaktens försök att göra sig gällande i deras trakter.

Vidare, att som Hellström definiera historiematerialismen som människans benägenhet att vara "ekonomisk och vinstmaximerande", ja, det förefaller lite kärvt. För den bonde som helt plötsligt ålades att betala extraskatter handlade det väl inte nödvändigtvis om att vara vinstmaximerande eller ens ekonomisk i mer sofistikerad mening, utan snarare om förmågan att hålla sitt hushåll vid liv och gården som ekonomisk enhet flytande.

Jag tänker mig därför att det därmed torde vara svårt att säga att kungens övergrepp mot kyrkan och allmogens där ihopsamlade rikedomar var utlösande faktor i högre eller lägre grad än de skärpta ekonomiska villkoren hemmavid. Det torde helt enkelt kunna vara så, att alltsammans flöt ihop till ett enda vrål mot överhetens maktfullkomliga beteende.

* * *

Hellströms Nils Dacke fungerar förtjänstfullt som inledning till Dackefejden. Det skadar heller på intet vis att betona kyrkans centrala funktion i bygden vid denna tid, och hur illa det måste tagits upp när centralmakten med kraft agerade mot den lokala allmogens religiösa nav. Det silver som kungen plundrade kyrkorna på var ju betalt av allmogens egna förfäder.

Rimligen måste det ha tagit i hjärtat och tillsammans med kungens övriga åtgärder – kanske snarare än före eller över kungens övriga åtgärder – ha agerat som eldfängt bränsle till den konflikt som snart blossade upp.

Hellströms avslutande reflexion om att det blir upp till var och en att etikettera Dacke som frihetskämpe eller förrädare kan möjligen, få ett som svar, att Dacke och många med honom helt enkelt tröttnade på att hunsas av överheten — både vad gäller penningar och andlighet.
– – –
Nils Dacke: Den katolske bondehövdingen, Hans Hellström. Veritas Förlag 2009. Birgittaföreningens skriftserie, nr 3. ISBN: 978-91-89684-59-1. 53 sidor.

0 kommentarer: