fredag 20 maj 2022

Bokrecension: Profiler och episoder | Johannes Edfelt

Profiler och episoder är skriven av Johannes Edfelt (1904–1997). Boken utkom år 1973.

* * *

Författaren, poeten, översättaren och omsider ledamoten av Svenska Akademien Johannes Edfelt umgicks med många välkända kulturpersonligheter, välkända åtminstone i dåtiden, i dag numera en aning ställda i skymundan. 

I Profiler och episoder har han samlat ett antal minnesbilder av möten med några av dessa människor. 

Det är inte fråga om några heltäckande eller ens halvtäckande biografier, inte alls, utan om högst personliga erinringar, inte sällan kompletterade med utdrag ur brev han fått från dem han skriver om. Det kan gälla sådant som en rundtur i Rom med den legendariske översättaren Emil Zilliacus. Det kan gälla sådant som ett besök hos Hjalmar Söderberg i dennes hem i Köpenhamn.

De personer som fått egna avsnitt är boken är de följande: Hjalmar Söderberg, Klara Johanson, Ode Balten, Arvid Mörne, Sven Lidman, Gunnar Björling, Bertil Malmberg och Stina Aronsson. I två kapitel berättas dessutom i kortare format om Bertil Bull Hedlund, Stig Borglind, Stig Åsberg och Folke Dahlberg, respektive om Emil Zilliacus och Rabbe Enckell. Därtill inleds boken med ett kapitel om människor i Edfelts barndomsstad Skövde.

I centrum står det personliga och relationella. Allt skildrat med en lätt och mycket vacker prosa. De människor Edfelt berättar om tillhör samma generation eller generationerna närmast efter de författare jag själv mest uppehållit mig vid under mina exkursioner i svensk litteraturhistoria. Edfelt vidgar därigenom min vy över denna intressanta kulturhistoriska tidsperiod. 

Det gläder mig dessutom att se att den författare jag väl mest ägnat mig åt på senare år återkommer som referens: Vilhelm Ekelund. Hans roll som impulsgivare och förebild är nog i allmänhet alltför lite uppmärksammad. Och givetvis skymtar även en gigant som Gunnar Ekelöf förbi.

Det kvardröjande intrycket efter läsningen av Profiler och episoder, förutom några drag av de skildrade gestalterna, är dock Johannes Edfelts författarkonst. Den är vacker och så klar och enkel som bara stor  vana vid handlag med orden kan göra texter. Och en sak till. Ode Balten – pseudonym för Per Freudenthal – har jag tidigare missat. Edfelt får mig nyfiken på hans verk och nu vill jag undersöka dem närmare.
– – –
Johannes Edfelt, Profiler och episoder. Stockholm: Bonniers, 1973. 149 sidor.

0 kommentarer: