lördag 15 maj 2021

Bokrecension: Loggbok | Lars Forssell

Loggbok. Artiklar om litteratur och kultur 1944–91 är en samling essäer, artiklar och tal av Lars Forssell (1928–2007) i urval av Crister Enander. Boken utkom år 1996.

* * *

Läsningen av Lars Forssells Loggbok blir till en vitter vandring genom 1900-talets svenska och amerikanska litteratur, för all del med avstickare även till äldre tider och andra länder. Forssell skriver personligt, inkännande och lärt om sina intryck av både författare och det som författarna har skrivit, nästan alltid på ett fint vägande vis.

Det skulle bära för långt att ens skriva en lista över alla de författarskap som avhandlas i Loggbok

Men några namn kan nämnas, vilket också kan antyda bredden i texturvalet: Evert Taube, Sigfrid Siwertz, Viktor Rydberg, T. S. Eliot, Ezra Pound, John Milton, Norman Mailer, Graham Greene, August Strindberg, med flera, med flera. — Ja, det är rent förvånande hur många gestalter som hinns med på drygt 240 sidor...!

Det finns inslag av syrlighet i texterna, men om de flesta författare skriver han hövligt, eller åtminstone inte direkt elakt. Förutom när det kommer till Fredrik Böök, i en artikel från 1979. 

Forsell slår fast Bööks enorma betydelse som litteraturkritiker (”ett blygsamt omnämnande på SvD:s recensionsavdelning smällde hundrafalt högre än en jubelorkan i den övriga dagspressen”), men också att denna betydelse inte varit av det goda slaget. Forssell skriver:

”Jag tror ingen enskild svensk person under någon litteraturhistorisk era har gjort litteraturen så mycket skada som Böök och jag tror aldrig att en man så helt utan smak har dirigerat den allmänna smaken på samma infernaliskt dryga sätt som han.”

Där har vi ett lustmord om någonsin. 

Artikeln fortsätter med att erkänna Bööks lärdom och hans "flytande prosa", men slår ner på hans ”litteraturpolitik av bismarcksk inskränkthet” varmed han ersatte det som brast i smaken. Dessutom lyckades Böök, enligt Forssell, att skapa avsky hos det svenska folket för författare som Tegnér och Heidenstam genom sitt eget hyllande av dem.

Nå, Böök-artikeln är kort och osande, mest en suck av förakt och avsky, numera nöjsam att läsa, även om man anser att Forssell här går alldeles för långt. 

En direkt motsats till denna frätande syra är den långa och analytiska genomgång som Forsell gör rörande Jan Fridegårds språk, där han reder ut vad som i Fridegårds språk gör detsamma så bra.

En annan särskilt intressant utredning är artikeln om August Strindberg, där Forssell argumenterar för att inte gräva i hans böcker, särskilt En dåres försvarstal för att söka personen Strindbergs biografi, utan låta honom ha en distans mellan sig själv som författare och det författade. Forssell skriver:

”Vi har sålunda all anledning att glömma bort den jämförande litteraturforskning som tagit till sin uppgift att sammanställa Strindbergs liv och verk och beskäftigt titta efter om allting stämmer, åtminstone i den mån vi är angelägna om vår möjlighet att uppleva honom mindre som August Strindberg, dåre, än som diktare.”

Inställningen tycker jag är sund. 

Litteraturvetenskap bör, åtminstone såsom jag ser det, mer fokusera på verken och dess teknik och egen värld, snarare än vad verken möjligen kan säga om författarens själsliv eller yttre liv. Gör man det halkar man lätt in i psykologiska spekulationer som riskerar att bli vådligt fria, hur omtyckt metoden än var en gång i tiden.

* * *

Lars Forssell skriver ibland en snårig och ganska yvig prosa. Han placerar gärna långa inskott mellan tankstreck, som gör att läsaren riskerar att tappa bort sig i meningen. Dessutom störs läsningen i just denna antologi av att korrekturläsningen är påtagligt bristfällig. 

Jag menar naturligtvis inte att Forssell skulle skriva en dålig prosa. Men läsningen av dessa texter skulle onekligen på en del ställen varit njutbarare om stilen varit en aning stramare.

Den stora förtjänsten med Loggbok är dess många inbjudande presentationer av författarskap, en del nästan eller helt nya för mig, även om namnen varit bekanta. Forssell skänker avsevärt djupseende inför vidare kontakter med böcker av de författare han skrivit om.
– – –
Lars Forssell, Loggbok. Artiklar om litteratur och kultur 1944–91. Urval: Christer Enander. Stockholm: Hägglunds förlag, 1996. 243 sidor.

0 kommentarer: