lördag 10 oktober 2020

Bokrecension: Från sekelskifte till fyrtiotal | Holger Ahlenius

Holger Ahlenius
Från sekelskifte till fyrtiotal. Svensk dikt och debatt 1893–1943 är skriven av litteraturhistorikern och kritikern Holger Ahlenius (1905–1956). 

Texten publicerades första gången som ”Svensk dikt och debatt 1893–1943” i Den svenska boken under 50 år (1943), red. Georg Svensson och Holger Ahlenius. Jag har läst en upplaga från 1964.

* * *

Det halvsekel som Från sekelskifte till fyrtiotal. Svensk dikt och debatt 1893–1943 behandlar är en exceptionellt intressant tid i svensk litteratur. Vi rör oss då från von Heidenstam och de andra 80-talisterna fram till litteratur som kom under det pågående andra världskriget, med representativa namn som Vilhelm Moberg och Pär Lagerkvist.

Vad Ahlenius gör är att visa hur främst den svenska litteraturen och litteratur översatt till svenska tar intryck av idéer och händelser i kulturen och i konstens form reflekterar eller besvarar dessa. 

Vi möter nationalism, kvinnosaksfrågan, arbetarrörelsen och socialismen, viljeproblematik, psykoterapi, och två krig med allt vad det innebär. Och vi ser detta historiska panorama från en mycket speciell historisk tid: år 1943 kom boken ut, och kriget rasar och frågorna om kulturen och kulturfördärvande krafter är givetvis oerhört aktuell, mitt i massdödens, blodets, destruktivitetens värld och järnhårda ideologiska motsättningar.

I sin krönika lyfter Ahlenius på ett övertygande vis fram hur författare svarat mot vad som rört sig och drabbat i tiden. 

Men verket är inte en steril katalog: Ahlenius låter sitt starka patos för intellektualism, och det han menar vara kristet-västerländska kulturvärden, och sin avsky för absolutism, och drifternas trumfande av anden, ständigt skina igenom. Det gör att somliga författare får sina gliringar, även om han också påfallande ofta söker förklara snarare än fördöma de skriftställarskap som hamnat på den sida som vi ur historiskt perspektiv får se som förlorarnas. Visst finns ett moraliskt driv hos Ahlenius, men inte nödvändigtvis ett moralistiskt.

* * *

Åter och återigen presenterar Ahlenius författarskap och verk som jag märker att jag längtar efter att ta del av. Ibland för att de rent konstnärligt verkar intressanta, ibland för att de har historiskt värde, såsom vittnesbörd om sin tid och miljö. Stundom både-och.

Jag vill läsa Carl G. Laurins Minnen och Våld och väld, August Niemanns Pieter Maritz, Gustaf Hellströms Kaos och Storm över Tjurö samt Det tredje riket, Martin Kochs Guds vackra värld, Olof Högbergs Den stora vreden, Ludvig Nordström, Hans Larssons Reflexioner för dagen, fler av Fredrik Bööks Essayer och kritiker, Herbert Tingstens Idékritik, Wassermann, Maeterlinck, Romain Rollands Jean-Christophe, Tagore, Upton Sinclair, Sven Lidmans Det levande fäderneslandet, Per Hallströms Konst och liv, Elin Wägners Från Seine, Rhen och Ruhr, Ludwig Renns Krig.

Vidare Richard Aldingtons En hjältes död, Robert Graves Farväl till alltihop, Anders Österlings essay- och kritikersamling Dagens gärning, August Brunius' Engelska kåserier, Hans Küntzels Modern tysk litteratur, Johannes Edfelts Strövtåg, Artur Lundkvists Atlantvind, Adolf Johanssons De röda huvudena, Victor Svanbergs Poesi och politik, Pär Lagerkvists Det besegrade livet, Ivar Harries Tjugotalet in memoriam, Torgny Segerstedts Händelser och människor och Ur spalterna, Willy Walfridssons Slavar och Livet börjar i morgon, Torsten Fogelqvists I totalstatens skugga, Bertil Malmbergs Värderingar.

— Det var väl lästips som skall räcka ett tag! Och allt är plockat ur Ahlenius kompakta men innehållsrika och mycket välformulerade litteraturhistoriska översikt.

Med boken nu läst kan jag bara konstatera att den verkat att än mer befästa mitt eget intresse för den aktuella epokens litteratur. Om det är något jag saknar, så är det fler inslag av modernistiska författare och poeter. Gunnar Ekelöf finns således inte med, ej heller de finlandssvenska poeterna Edith Södergran eller Gunnar Björling. Men det kan nämnas att vi Karin Boye får rätt stort utrymme, och i ännu högre grad Pär Lagerkvist.
– – –
Från sekelskifte till fyrtiotal. Svensk dikt och debatt 1893–1943, Holger Ahlenius. Stockholm: Bokförlaget Prisma, 1964.

0 kommentarer: