Bokrecension: Hedendomen i historiens spegel | Catharina Raudvere, m.fl. (red.)

Tors fiskafänge

Hedendomen i historiens spegel: Bilder av det förkristna Norden är en samling texter utgivna inom forskningsprojeketet Vägar till Midgård – Nordisk hedendom i långtidsperspektiv (2000-2007). Redaktörer för boken, som utgavs 2005 som publikation nummer sex från projektet, var Catharina Raudvere, Anders Andrén samt Kristina Jennbert.

* * *

Titeln på föreliggande bok är sällsynt väl vald, eftersom de olika essäerna ur olika aspekter fokuserar på receptionen av hedendomen främst men icke uteslutande i senare tid. Det handlar alltså om hur det hedniska materialet och de hedniska idéerna speglas i eftervärlden, hur man förstått dem och använt sig av dem.

De åtta olika författarna har använt sig av några av sina olika infallsvinklar för att problematisera ett antal olika ämnen. Vi får således läsa om hur Odensgestalten skildras i Saxos Grammaticus Gesta Danorum. Vi får myten om Tors fiskafänge med jätten Hymer problematiserad och satt i ett större perspektiv genom en jämförelse med en på sin tid spridd kristen liknelse.

Läsaren får också stifta bekantskap med 1700-talshistorikern Sven Lagerbring och hans förhållande till förkristen nordisk historia. Vi får också ur konsthistoriskt perspektiv en inblick i svensk 1800-talskonst skildrande norröna motiv.

Därtill ställs vi inför en marxistisk genomgång av Nibelungentraditionens frånvaro av arbete, en intressant redogörelse för modern asatro – som visar sig i allt väsentligt vara en synnerligen modern företeelse. Ytterligare en text analyserar den danska tecknade serien Valhalla och avslutningsvis får en ganska svårbegriplig text om televisionens roll i fragmenterandet av historien, enär den icke med ett ord berör norrönt material.

* * *

Det ursprungliga stoffet är som det är: vi möter det i Eddorna, i sagorna, på runstenar. Dessa källor till kunskap om förkristen nordisk kult och kultur är emellertid inte självförklarande. Varje tid och väl i princip varje läsare måste ta till sig stoffet utifrån sina förutsättningar och sin kunskap och förhålla sig till det utifrån det kunskapsläge som den personen befinner sig i.

Det är alltså inte så lätt som att man kan läsa den äldre Eddan och sedan tro sig ha en karta över hur livet i den fornnordiska världen tedde sig. Vad vi får är fragment, vad vi får är produkter av en annan kultur: dessa utgör skärvor som måste problematiseras, såsom flera av forskarna i Hedendomen i historiens spegel förtjänstfullt gör.

Inte minst Henrik Jansons text om Tors fiskafänge är ur detta perspektiv fascinerande. Essän gör att man måste ställa sig frågan huruvida fiskemyten ursprungligen kunde finnas till utan den kristna liknelse som dokumenterats tidigare, eller om läget måhända är det omvända: att den germanska myten påverkat kristna förkunnare långt innan den skrevs ner.

Ingenting är självklart inom ett ämnesområde som är så dunkelt och där källmaterialet är så sprött.

Problematiseringen som förhållningssätt är nog det jag i första hand tar med mig från läsningen av Hedendomen i historiens spegel, nämligen vikten av att ständigt läsa, läsa om, tolka och sätta texterna i samband med varandra och i sitt sammanhang, för att på den vägen försiktigtvis kanske träda närmare wie es eigentlich gewesen, alltså: hur den förkristna världen egentligen kan ha sett ut i Norden.

Svaren kan vi kanske aldrig få, men för den sakens skull bör vi inte upphöra med försöken att nå dem.

* * *

Som en del av forskningsfältet som behandlar norrön kult och kultur innehåller Hedendomen i historiens spegel intressanta informationer och reflexioner. Boken ger ytterligare några pusselbitar i ett pussel vars motiv vi inte säkert känner och vars omfång likaledes måste vara okänt.
– – –
Hedendomen i historiens spegel: Bilder av det förkristna Norden, Catharina Raudvere, Anders Andrén samt Kristina Jennbert (red.). Nordic Academic Press 2005. ISBN: 978-91-87675-24-9.