* * *
Chi-mo-ka-ma (sv. "vit man") påminner starkt om Kolarhistorier, som kommit några år tidigare. Det finns en sammanbindande ramberättelse, men boken består i mycket av de berättelser som författarjaget får del av eller de äventyr han erfar personligen. Kapitlen kan alltså läsas som fristående små noveller.
Miljön är utbytt från Norrland till Minnesotas vilda eller halvvilda territorier i gränstrakterna mot Kanada, där författarjaget vandrar omkring och träffar vindpinade, hårda, akterseglade och alkoholiserade original.
Författarjaget själv är en utvandrad svensk, och många av dem han möter har svenskt påbrå. Dan Andersson kunde vid författandet säkerligen bygga på sin egen lokalkännedom, eftersom han en kortare tid under sina tidiga tonår arbetade hos släktingar där. Andersson hade själv — som fjortonåring — tagit sig den långa vägen till Minnesota, för att undersöka om det var lönt för resten av familjen att utvandra.
Dan Andersson tyckte dock inte att livet i staterna var bättre än livet hemma. Det meddelade han sin far, och återvände till Sverige. Och till Sverige återvänder också författarjaget i Chi-mo-ka-ma, som slutar på ett svenskt pensionat.
Språket i Chi-mo-ka-ma är jordnära och naturligt. Det är inte uppstyltat högtidligt eller pretentiöst, utan är avsett att fungera i de sammanhang som det skildrar.
* * *
Lite särskilt underhållande är berättelsen som återges i det tredje kapitel. Där möter vi Stammering Frank, som författaren kallar "mera intressant som död än som levande", vilket berättelsen ger skäl för. I livet är han en udda filur av osäker nationalitet. I lägret där Stammering Frank, författarjaget och några gubbar bor, är Stammering Frank utsatt för de andras gyckel. I dag skulle man skriva, att han blev mobbad.
Stammering Frank tröttnar på att vara föremål för de andras nöje, tar ut sin lön, och drar iväg. Samtidigt drar ett riktigt råskinn iväg, som strax därefter, på en krog, gjort kunnigt att han kommit över pengar vid kortspel.
Så börjar ryktena. Hade råskinnet slagit ihjäl Stammering Frank, som ingen någonsin sett av efter han dragit från lägret? Plötsligt satt varenda skogshuggare och pratade om hur fin och redlig och speciell Stammering Frank hade varit. Säkert stammade han bara för att dölja sin sanna identitet. Och nog fanns det skäl att tro att han egentligen var lärd? Och hade inte kocken hört Stammering Frank läsa flytande franska ur en bok? Den föraktade antar så en fördold hjältes gestalt...!
Och så gick tiden. Året efter besöker författarjaget det övergivna lägret med en kollega, och övernattar där. Kollegan är vidskeplig och hör spöken överallt. Måhända kunde inte Stammering Frank ligga begravd i en lergrop de funnit?
Nåväl. En höstdag träffar författarjaget på Stammering Frank utanför ett apotek. Han frågar Frank om han inte är död, varpå denne, svårt stammande, utbryter i förbannelser över alla dem som fått för sig att han gått och dött...
Sådana här små, föga dramatiska, men dynamiska, berättelser är Chi-mo-ka-ma full av.
* * *
Chi-mo-ka-ma skrevs 1917, eftersom Dan Andersson behövde inkomster. Bonniers accepterade manuskriptet, och erbjöd Andersson 300 kronor i honorar, vilket enligt Statistiska Centralbyråns prisomräknare i juni 2013 motsvarade 8 390,85 kronor. Ett blygsamt honorar kan tyckas, men Bonniers kunde inte gärna veta, vilken enastående författare Dan Andersson skulle komma att räknas som, alltmer med åren.
Om man uppskattar Kolarhistorier, vågar jag nästan lova, att även Chi-mo-ka-ma faller en i smaken. Det är en bok fylld med djupa skogar, karga, fina berättelser och originella människor.
– – –
Chi-mo-ka-ma. Berättelser från Norra Amerika, Dan Andersson. Bonniers 1920. Digitaliserad som epub av Litteraturbanken.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar