När jag stod i stillheten,
utomhus, i mörkret
och hörde skogen mullra,
såg jag stjärnorna,
ett gnistrande fält
bortom alla mått:
Rummet där ute, den
stilla rörelsen, utan
känslor, utan tanke. -
Högt över alla gravar
vrider sig väldiga världar,
bara avlägset, så
avgrundslikt avlägset.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar