* * *
Det är något fascinerande med Ozments projekt i Borgmästarens dotter. Genom vad som förefaller vara ingående analyser av femhundra år gamla källtexter rekonstruerar han ett människoöde i en sydtysk stad under första halvan av 1500-talet.
Texten handlar om Anna Büschler (1496/1498–1552). Hon var dotter till rådmannen och flerfaldige borgmästaren i staden Hall, Hermann Büschler. Anna var involverad i en lång rättslig fejd med sin far, och sedan med sina syskon. Tack vare dessa omständliga juridiska turer, som sätter avtryck i källorna, och ett antal bevarade brev och andra handlingar, får vi möjlighet att följa detta människoöde, som annars förmodligen skulle varit oss i princip okänt.
Sammanfattningsvis är det följande vad som sker: Anna lever ett fritt liv, klär sig utmanande och skaffar sig två älskare; möjligen delvis parallellt. Annas utagerande liv skapar skandal i Hall, och framförallt känner sig fadern förnärmad, inte minst sedan Annas brevväxling med de två männen hittas — en brevväxling som delvis överlevt in i vår tid.
Hermann Büschler tar till i dag ofattbara åtgärder, och låter bland annat kedja fast sin vuxna dotter i hemmet i ett halvår. Därifrån lyckas hon dock rymma. När fadern dör visar det sig att Anna gjorts i princip arvlös, och därför fortsätter fejden om pengar mellan Anna och hennes syskon. Åtskilliga olika domsinstanser blir involverade, men Annas framgångar är få — och mitt under pågående juridisk process avlider hon.
* * *
Det är intressant, om än också lätt förvirrande, att få denna snabbkurs i arvsrätt inom det av religionsstrider härjade tysk-romerska riket. Genom att juridiken fästs kring en människa av kött och blod, Anna, som vi får följa genom decennierna, blir skildringen levande, även om källmaterialets art ändå i mycket enbart låter henne bli en skymtad gestalt, vars motiv och känslor möjligen anas bäst i de kärleksbrev av hennes hand som har bevarats.
Men med Anna Büschler som centrum för berättelsen, kan Ozment också måla upp ett sammanhang, och göra vissa utvikningar om situationen i Europa och det dåtida tysk-romerska riket, inte minst angående den då högaktuella kampen mellan protestanter och katoliker. Och eftersom Anna trots allt blir en enbart skönjd person, hade jag önskat att dessa utvikningar varit fler, kanske mer omfattande.
Kanske hade berättelsen — som visserligen är utmärkt — fått ytterligare lite mer puls, om kontexten för Annas liv målats upp i än fler färger, i än fler penseldrag. För det är trots allt kringhistorien som fängslar mig mest; samtidigt som Annas liv i mycket förblir en tragedi och ett kämpande mot makter som hon bara i liten mån förmår rubba.
* * *
Det faktum att Steven Ozment lyckas få ut så mycket material att han kan sammanställa en biografi över "en så gott som okänd person", som han själv skriver, är berömvärt. Detta återskapande av ett liv ur de textliga kvarlämningarna är uppenbarligen ett verk av en historiker med lidelse för sin profession.
Språket i Borgmästarens dotter är nyktert och textens uppställning är rationell. Fotnoter finns i stor rikedom, för den som önskar fördjupning eller som vi dyka djupare ned i någon del av skildringen.
— — —
Borgmästarens dotter: En skandal i en tysk stad på 1500-talet, Steven Ozment, Natur och Kultur 2000. ISBN: 91-27-08139-7. 262 sidor.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar