Bokrecension: Tony växer upp | Agnes von Krusenstjerna

Tony växer upp är en roman av Agnes von Krusenstjerna (1894-1941). Boken utkom första gången 1922 och utgör första delen i en trilogi. Jag har läst en utgåva av boken tryckt 2013.

* * *

Jag är fördomsfull. Hade jag fått informationen att en roman från 1920-talet handlar om en flickas uppväxt till ung kvinna, hade jag föreställt mig något skirt, försiktigt, ofarligt. Och så läser jag då Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp, och får något långt mer intressant.

Tony är adelsflickan som växer upp till ung kvinna, men skildringen är inte skir och försiktig, den är förbluffande rak och kroppslig och väjer inte för ämnen som långt fram i tiden får sägas ha hanterats med långt dunklare beskrivningar än vad von Krusenstjerna använder.

Tony växer upp rymmer många intressanta aspekter. Adeln, såsom Tony möter den, är gammal och trött och tillhör redan det utgående. Likväl har Tony själv en privilegierad ställning, även om hon inte själv direkt reflekterar över det, åtminstone inte i detta skede. Hon har annat att sysselsätta sig med, inte minst modern, som gått in i sinnessjukdom och blivit kvar i mörkret, onåbar.

Det rör sig om en släktsjukdom, och nog finns där en alltmer accentuerad oro att Tony själv en dag skall drabbas.

* * *

Boken är skriven i jag-form. Vi får tänka oss att huvudpersonen Tony skriver sin självbiografi på ett visst tidsavstånd från sin uppväxt under 1900-talets början. Men skildringen är så intim och personlig, att berättelsen nästan får karaktär av dagbok; sådana är förtroendena Tony delar med sig av i sitt tillbakablickande.

Så berättar hon om hur hon upptäcker sin kroppslighet och de njutningar kroppen kan bjuda henne. Och hon berättar om sin nära vänskap med skolkamraten Maud. I Maud finns en mycket stark erotisk drift, som får henne att vurma för ynglingar allteftersom hon träffat dem, och lämna dem kort efter att hon kommit på avstånd från dem.

Men det är inte allt. Maud har en erotisk dragning också till personer av det egna könet. Uppenbarligen är hon förtjust i Tony, och det yttrar sig i kyssar och beröringar som Tony har svårt att förhålla sig till. – Tony är överlag mycket oskyldig: hon har länge aldrig ordentligt fått lära sig om sexualiteten.

Tony känner inte för Maud vad Maud känner för henne, och vänskapen torpederas. Kort efteråt relegeras Maud från skolan efter att ha upptäckts på toaletten med en yngre flicka.

Vi kan alltså notera att samkönad fysisk attraktion knappast odelat gillas av Tony – men heller inte skildras i enbart fördömande ordalag. För Tony verkar närheten vara både avskräckande och i någon mån lockande.

Synen på det kroppsliga är relativt bejakande i romanen, men på grund av sin oerfarenhet upplever Tony tanken på sex med en man som skrämmande, efter att hon fått sig beskrivet hur samlag fungerar. Hon associerar det till minnesbilden av två hundar som hon sett para sig. Det hela verkar framstå som något djuriskt och rått för henne. Samtidigt träffar hon omsider en man som hon känner stark attraktion till.

* * *

Tony växer upp är en rak och dynamisk berättelse. Den känns inte på något vis förljugen, det finns ytterst lite av höljande försköningar, utan den är tvärtom en historia som kunde varit sann: man tror på berättelsen. Romanen trampar inte ner sig i intetsägande vitsärksromantik utan låter hela tiden berättelsen vibrera och knaka av inre spänningar.
– – –
Tony växer upp, Agnes von Krusenstjerna. Dejavu 2013. ISBN: 9789174513677. 370 sidor.