 |
| Flodbåten "Roi de Belges" (1889), som Conrad var kapten på. |
* * *
Det är förvisso något lockande med de exotiska beskrivningar av en främmande värld som möter oss i texter som beskriver en tid då inte alla vägar var kända och inte varje höjd på jorden var utforskad. I Conrads Heart of Darkness möter vi Afrika, skändat av kolonialismen.
Berättelsen börjar med att ett antal män inväntar gynnsamma strömmar på en båt i Themsen. En av dem, vid namn Marlow, börjar då förtälja sina öden i Afrika, och om sin fascination för en elfenbenshandlare vid namn Kurtz. Marlow berättar, att han genom sina kontakter hade fått tjänst på ett handelskompani, och får i uppdrag att som kapten på en skuta söka sig inåt en stor flod intill dess att han når handelsstationen där Kurtz håller till.
Kurtz visar sig vara en legendomsusad karl och Marlows alltmer ambivalenta inställning till honom blir ett bärande tema boken igenom. Från att utmålas som en slags genialisk handelshjälte blir det alltmer uppenbart, ju längre Marlow färdas på floden, att Kurtz metoder är allt annat än ortodoxa, ens för sin egen tid.
Sitt drag av genialitet, inte minst vad gäller Kurtz förmåga att tala, förblir. Men till den egenskapen måste fogas allt starkare och till sist snarast överflyglande indicier på barbari. Kurtz förvandlas från ängel till demon, i samma takt som Marlow förstår att Kurtz oerhörda framgångar i elfenbenshandeln beror på hans förmåga att helt enkelt genom brutala överfall stjäla det värdefulla materialet från infödingarna.
Till sist möter Marlow, efter en lång och mödosam resa på sin skuta manövrerad av bolagsmän och kannibaler, Kurtz. Han har vid det laget blivit förberedd på att Kurtz är svårt sjuk, vilket också visar sig stämma: han är döende. Men omfattningen av Kurtz inflytande över de infödingar som bor omkring handelsstationen blir också uppenbar: av somliga förefaller han snarast dyrkas som en gud, som man nalkas krypande. Andra, de som kallas rebeller, har nedkämpats: somligas huvud sitter på pålar nära handelsstationens huvudbyggnad.
Kurtz dör, med orden "The Horrible! The Horrible!" och det blir Marlow som får försöka bevara hans arv, vilket slutar med ett besök hos hans tillämnade kvinna i Europa, vilken aktar honom alltjämt som ett helgon, och vilken försäkras att han dog med hennes namn på sina läppar.
* * *
Vi anar blott denne mystiske Kurtz. Måhända blev han korrumperad av sitt inflytande. Han fick genom sin personliga utstrålning en extrem maktställning långt inne i djungeln, och kunde sko sig på ursprungsbefolkningens bekostnad: både vad gäller ursprungsbefolkningens tillhörigheter och deras liv.
En karaktär i boken uttrycker sig så här om möjligheterna in det inre av Afrika:
"Anything—anything can be done in this country. That's what I say; nobody here, you understand, here, can endanger your position."Exakt vad som gjort Kurtz, som från början möjligen var journalist och musiker — något sådant antyds — till den han blev vet vi inte. Vi lär aldrig känna honom; vi stöter främst på andra människors uppfattning av honom, och spridda antydningar om hans brutalitet likväl som av hans genialitet. Han är fruktad, han är avskydd, han är beundrad. Han är avundad. Marlow reflekterar:
"I saw the inconceivable mystery of a soul that knew no restraint, no faith, and no fear, yet struggling blindly with itself."
* * *
Ambivalens är väl något av ett nyckelord i Heart of Darkness. Dels finns det med som ett inslag, att europeerna förvisso civiliserar ociviliserade trakter. Och dels belyses de fruktansvärda metoder som europeerna använder för att utbreda sin makt i området. Och så har vi detta med Marlows egen inställning till Kurtz: både så hänförd och lojal, samtidigt som han stöts bort av karlns brutalitet och egenmäktighet.
Den del av Afrika som Heart of Darkness utspelar sig i nämns inte uttryckligen i kortromanen. Men Conrad hade själv som sjöman på Kongofloden skaffat sig bekantskap med den värld som han beskriver. Han lär ha blivit desillusionerad av de grymheter han åsåg, som europeerna gjorde sig skyldiga till. Och Heart of Darkness ska delvis vara baserad på hans minnen från den tiden.
* * *
Heart of Darkness är en modern klassiker; den låter sig inte omedelbart placeras som helt bekväm lektyr vad gäller imperialismens baksidor, men är samtidigt omistlig som en i fiktionens form framställd skildring av både Conrads egna erfarenheter från sin tid i Afrika, och hur bisarrt det kunde bli, när det europeiska kolliderade med det afrikanska.
Conrad har inte undgått kritik för sin skildring — den är oundvikligen ett barn av sin tid — men samtidigt som kortromanen upplyser om den grymhet som kunde försigkomma genom utländska kolonialisters hänsynslöshet mot ursprungsbefolkningen.
Exotismen som Conrad berättar om är fascinerande. Men också blodbestänkt.
— — —
Heart of Darkness, Joseph Conrad. 1902. Digitaliserad som epub av Project Gutenberg.
Dunder brorsan
SvaraRadera