Bokrecension: Jehåvasjäveln

Jehåvasjäveln är skriven av Henrik Pettersson.

Detta är en roman, vad jag förstår. Författaren är visserligen uppväxt i Jehovas vittnen, men berättelsen lär vara fiktion. Men min känsla är att den på många sätt ligger mycket nära verkligheten, när den beskriver det samfund som utgör fond till hela berättelsen. Jehovas vittnen. En elitistisk grupp, en grupp för de som "lever i sanningen", som utesluter dem som har misshagliga vanor, som att umgås med folk som inte är Jehovas vittnen i allt för hög utsträckning, som röker, som låter bli att förkunna dörr till dörr...

Boken handlar om Jens. Kronologin är klippt. Själva basberättelsen ligger nära nutiden, och utifrån denna huvudlinje gör berättaren, Jens själv, tillbakablickar över sitt liv, ett liv som präglades av en uppväxt i Jehovas vittnen. Han beskriver hur han mötte kärleken i Emma, en tjej som alltmer ifrågasätter Jehovas vittnens uppfattningar, och till sist finner sig utesluten från gruppen. Det får inte Jens att sluta träffa sin Emma. Och när till sist Jens drabbas av den personliga tragedi som anas boken igenom, redan innan den blir uttalad, förstår han allt mer att han inte hör hemma i Rikets sal, utan i verkligheten utanför.

Jehåvasjäveln är en medkännande och alls inte raljerande, men visst kritisk skildring av en ung mans resa från en pojke som föds in i en sluten religiös rörelse och tar dess uppfattningar som ovedersägliga sanningar – till en man i kris som till sist bryter med sitt förflutna, reser sig och börjar skapa sig ett liv bortom det han växt upp i.

Jag känner flera Jehovas vittnen. Jag är förhållandevis väl insatt i deras tro och organisation, för en man av världen... Och de är helt klart inte några onda människor; men skadan som de orsakar, liksom alla slutna religiösa rörelser med absoluta imperativ om vad man ska tro, är omfattande. De knäcker individens intellektualism och frihet, de smälter ner och formar individen till en avbild av deras egna ideal, utan mycket utrymme för sånt som jag håller himmelshögt: intellektuellt ifrågasättande och allmän skepticism. – Jehåvasjäveln, visserligen en roman, men skriven av ett före detta Jehovas vittne, ger mig inte anledning att ändra uppfattning om rörelsens skadlighet för den enskilda individen.