Under the Black Flag. The Romance and the Reality of Life Among the Pirates är skriven av den brittiske marinhistorikern David Cordingly (f. 1938). 
Edward Teach, "Blackbeard"
Boken utkom första gången 1996. Jag har läst en upplaga från 2006.
* * *
Det får anses becksvart ironiskt att piraten har fått en aura av tragikomisk teaterskurk kring sig. Nog kunde verklighetens pirater under piratverksamhetens gyllene tidsålder använda sig av dramatiska inslag för att sprida skräck omkring sig, men deras liv var knappast arkadiska i någon större utsträckning: deras verksamhetstid var i allmänhet kort och ändades inte sällan i galgen eller på ett tämligen våldsamt vis.
Och det var knappast var något skönt behagligt kring det lidande de tillfogade sina många offer.
David Cordingly belyser i sin bok Under the Black Flag skillnaden mellan äldre likväl som nyare populärkulturs syn på piraten i förhållande till de verkliga piraterna .
Vad gäller de verkliga piraterna fokuserar han särskilt på åren kring 1720 och geografiskt särskilt på Västindien, Sydamerika och Afrikas västkust.
* * *
Naturligtvis fascineras jag som så många andra av ett öde som det som blev Edward Teachs, även känd som Svartskägg eller kanske snarare Blackbeard.
Han är rimligen en av de allra mest kända piraterna, och till skillnad från många andra i samma bransch seglade han åtminstone en tid på ett väldigt skepp, Queen Anne's Revenge. Vraket hittades vid North Carolinas kust 1996, samma år som Under the Black Flag kom ut, och identifierades säkert först några år senare. Därför har den remarkabla upptäckten inte kommit med i boken.
Men bland många andra finns Svartskägg givetvis skildrad i verket ändå, inte minst omständigheterna kring hans synnerligen våldsamma död i strid år 1718. Det slutade med att hans huvud höggs av och hängdes från bogsprötet på hans eget skepp, som så seglades in i kolonin i Virginia.
— Ja, piraterna använde avskräckande dramatik för att tvinga sina fiender till snabb kapitulation, men när statsmakterna satte in allt starkare kraft mot dem var dramatiken också påtaglig: offentliga hängningar var ett vanligt straff, och det hände att avrättade pirater hängdes i kedjor på väl synliga platser, stundom på ett sådant sätt att högvattnet sköljde över deras kroppar.
* * *
Det kan finnas anledning att nämna, att Under the Black Flag ibland brister i fräschör.
Visst kan det finnas anledning att använda en annan tids språk, men att uppenbarligen föredra en svårt nedsättande beteckning som ”whores” för prostituerade känns omotiverat. Och nog klingar en av flera föreslagna förklaringar till piratens attraktionskraft märkligt: att kvinnor skulle lockas av piratens råhet, att kvinnor ”want to give him the love they feel he is missing and they want to reform his evil ways.” Sådant privatpsykologiserande kannstöperi kunde boken gott vara utan.
Under the Black Flag bjuder stundom på en explosion av detaljer som kanske hade känts mer hemma i specialstudier än i ett översiktsverk. Läsaren riskerar att drunkna i namn och datum, särskilt som bokens struktur kunde varit mer stringent. Men det kan inte förnekas att namnen och datumen ger en skärpa åt berättandet som sätter oss närmare en mängd historiska händelser.
Boken är en något rörig men mycket innehållsrik volym som hade vunnit på en viss koncentrering och en viss sållning av detaljuppgifter. Behållningen för mig blir framförallt en inblick i piraternas ofta korta liv, samt insikter kring hur samhället reagerade på dem, dessa sjöburna ligor, som med hot och våld tillskansade sig varor och människor.
Att sedan ett piratskepp kunde organiseras enligt en slags demokratisk modell, där majoriteten bestämde kapten och majoriteten bestämde destination gör dem knappast mindre farliga för dem som hade ödet att torteras, rånas, kidnappas, våldtas eller säljas av dem.
– – –
David Cordingly, Under the Black Flag. The Romance and the Reality of Life Among the Pirates. New York: Random House Trade Paperbacks, 2006. 296 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar