Bokrecension: Varjehanda | Knut Jaensson

Varjehanda är en samling texter av kritikern Knut Jaensson (1893-1958). Boken utkom 1950. Texterna hade då tidigare publicerats – i någon version – i olika tidskrifter eller i Dagens Nyheter.

* * *

De artiklar som fyller Varjehanda fungerar utmärkt som guider för läsare. Det är ju ofta så att texter leder till texter: här är det utomordentligt klart. Det Jaensson skriver får mig att vilja läsa det han berättar så inkännande om.

Det är ett antal författarskap eller verk som vi möter i Varjehandas essayer, som oftast uppdelats i ett antal underkapitel.

Några av dessa är Jean Jacques Rousseaus Bekännelser, Proust och På spaning efter den tid som flytt, Lewis Carroll och Alice i underlandet, Carl Jonas Almqvist, med flera. Det ryms även en i sammanhanget något apart text om Charlie Chaplins film Monsieur Verdoux. Bland de mer intagande texterna är en om Paul Valéry och hans aforismer. Den fick mig att införskaffa en svensk samling med just aforismer av den franske författaren.

Knut Jaensson var en beundrare av Vilhelm Ekelund. Det är därför inget dåligt betyg när han från svenskt perspektiv lyfter fram Valéry som en av de tre främsta aforistikerna, bredvid Nietzsche och Ekelund.

Jaensson menar att det är aforismerna som ger den bästa bilden av Valéry, fastän – eller kanske ska man förstå det just därför att – dessa inte genomarbetades på samma sätt som hans dikter. Han skänker, som Jaensson skriver, ”färdkost på vägen”; han är belönande att läsa.

Också jag, som en försvuren Ekelund-läsare, är mycket svag för den effektivt formulerade och sylvassa aforismen: dess fragmentariska form där den avskalad allt onödigt och ovidkommande landar i läsaren förmår öppna upp ögonen för nya vyer på ett spännande sätt.

Porträttet av Lewis Carroll är särskilt inkännande. Jaensson uppehåller sig vid dennes dubbelnatur: hans torra, verkliga jag i form av läraren och prästen Charles Lutwidge Dogson och hans författaralterego Lewis Carroll, som på ett så halsbrytande sätt förmår formulera de drömska, absurda äventyr som flickan Alice erfar. Kontrasten mellan den behärskade, tillknäppte mannen och den begåvade sagoberättaren accentueras tydligt.

* * *

Knut Jaensson har förmågan av att känna av de ämnen han skriver om. Åtminstone får man intrycket av att han verkligen lärt känna det och dem han skriver om på djupet, och insikter han vunnit genom bekantskapen vidarebefordrar han till oss, läsare av en läsares utläggningar. Han väcker intresse. Och så skriver en mycket skicklig litteraturkritiker.
– – –
Knut Jaensson, Varjehanda. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1950.