Bokrecension: Historien med hunden | Lars Gustafsson

Historien med hunden: Ur en texansk konkursdomares dagböcker och brev är en roman skriven av Lars Gustafsson (1936-2016), författare, poet och professor i filosofi. Boken utkom första gången år 1993, och är den första delen av en trilogi.

* * *

Berättarjag i Historien med hunden är en viss konkursdomare i Austin, Texas, nämligen Erwin Caldwell. Han lever ett bekvämt övre medelklassliv, med hustru och hus vid texanska Coloradofloden.

Genom hans berättelser och brev får vi veta vad som händer.

Men det går en krusning genom historien, något som oroar. Steg för steg blir jag som läsare fundersam kring huruvida vi kan lita på Caldwell. Man oroar sig för att man egentligen har med en störd person att göra, att något inte är som det skall med konkursdomaren.

Det yttre händelseförloppet är relativt stillsamt. Några saker är genomgående. Bland dem domarens aptit på unga kvinnor, filosofiprofessorn Jan van de Rouwers självmord genom drunkning i floden som passerar domarens hus, och en hotfull stalker. Och en död hund.

Det sista är väl så viktigt.

Domaren har nämligen slagit ihjäl en kringströvande hund som rotat i soporna. Det skapar en dissonans i hans personlighet – åtminstone uppfattar jag det så som läsare. Det gör att jag ifrågasätter vem han verkligen är. Dödandet av hunden vittnar om en grymhet som inte borde finnas där annars.

Det vittnar om att domaren kanske är förmögen att genomföra än större grymheter.

Och man börjar undra än mer när man får veta ödet som drabbat den person som under en period förföljt domaren med mer eller mindre hotfulla brev.

Därtill — domarens fascination av den döde filosofiprofessorn får mig till sist att fundera kring huruvida denne verkligen tog sitt liv. Filosofiprofessorn får, fastän död genom hela romanen, nästan ett eget liv, allteftersom vi får ta del av hans liv och lära. Professorn, som en gång i tiden också undervisat Caldwell, ägnar sig mycket åt Anselm av Canterburys gudsbevis, han undervisar i etik, han engagerar eleverna och begär till sist av dem att de skall skriva självbekännelser – vilket får honom avvisad som lärare efter sin pension, utan möjlighet att hålla några kurser mer.

Och så får man senare veta, efter hans död, att han varit nazipropagandist i Holland under 1940-talet. Professorn blir en mycket komplex person som ger tillfälle till reflexioner kring etik och skuld.

* * *

Det outtalade i Historien med hunden förblir på något sätt i centrum; det som Gustafsson aldrig skriver ut, men som man som läsare finns precis utanför boksidan: frågan om vem Caldwell egentligen är, och vad han varit beredd att göra. Krusningen i romanens lugna yta blir allt mer påtaglig.

Men vi har bara Caldwells egna ord att gå på. Han är berättarjaget, ingen sidobelysning av honom från andra personer finns med, utanför hur han själv reflekterar andras uppfattningar i sina egna texter. Därför måste vi som läsare tolka hans ord; se vad de ger anledning till att anta, ana de möjligheter som finns under ytan.

Därmed är Historien med hunden en så att säga öppen bok. Den bjuder in läsaren att dra egna slutsatser kring vad den berättar om. Kanhända kommer jag som läsare att få större klarhet och kunna dra säkrare slutsatser om jag fortsätter läsa de två följande delarna i trilogin; och läser dem – det gör jag gärna.
– – –
Historien med hunden: Ur en texansk konkursdomares dagböcker och brev. Lars Gustafsson. Bokförlaget Natur och Kultur 1993. ISBN: 91-27-10243-2. 245 sidor.