Amerikas blixt innehåller fem texter varigenom Baudelaire snarast introducerar Edgar Allan Poe (1809-1849) för en fransk publik.
Texterna har översatts samt försetts med förord och kommentarer av Lars Nyberg och utgavs på Ellerströms förlag 2006.
* * *
Amerikas blixt innehåller ett antal olika texter som Baudelaire författat på ämnet Edgar Allan Poe. Det rör sig om ett brev till modern till Poes avlidna hustru, av biografiska essäer, av förord till de franska upplagorna av Poes verk.
Åter och återigen utmålar Baudelaire Poe som en slags idealgestalt: han skapar och formar honom till den ideale litteräre konstnären, och det utan att förneka en sådan sak som Poes benägenhet till dryckenskap. Ett sådant inslag i biografierna bättrar nog snarare bara på bilden av Poe i Baudelaires ögon, han som själv verkade i en dekadensens litteratur, i romantikens atmosfär.
De två träffades aldrig, men hade onekligen beröringspunkter.
Båda var författare, poeter, litteraturkritiker. Båda rörde sig i sitt berättande i utkanten av eller bortom konvenansen. Och man kan nog säga att Baudelaire i sina texter och sin lansering av Poe använder sig av den amerikanske kollegan för att framföra sin egen litterära konstuppfattning: Poe ger honom ammunition. Också vad gäller att utdela kritik mot Baudelaires samtida.
Båda reagerar de också mot den del av litteraturen som fungerar som didaktiskt medel, som sedelärande; båda ser konsten som ett värde i sig — ja, konst för konstens skull är nog, och nödvändigt. Ett uppfostrande syfte i litteraturen förfular den som konst, besudlar den. Konstens syfte ska vara den effekt den väcker: den ska inte skriva den som njuter konsten på näsan hur han eller hon bör handla.
* * *
Trots de utförliga biografiska essäerna som ryms i Amerikas blixt bör man inte vända sig till dem för att lära sig om Poe i första hand. Baudelaire förlitar sig på texter om Poe som är nyskrivna och delvis formade av Poes legend om sig själv.
I dag har forskningen om Poe kommit mycket längre, och man har förmått skilja legendartat material från historiska fakta.
De mycket utförliga kommentarerna av Nyberg kommer därför väl till pass för att korrigera Baudelaire, när forskningen senare ändrat uppfattningar. Det kan till exempel röra sådant som Poes påstådda resa till Grekland, som för hans del i själva verket slutade redan i Boston, men av Baudelaire utmålas som verklig händelse.
Kommentarerna är dessutom ovärderliga med sin information om de personer som mer eller mindre i förbifarten refereras till av Baudelaire: kommentarerna knyter alltså ihop Baudelaires texter med sin samtid och gör den samtiden mer begriplig för en läsare i dag, över hundrafemtio år senare.
* * *
Främst bör man kanske läsa Amerikas blixt för att lära känna Baudelaire själv: hur han såg på den litterära konsten – hans konstteori – och vad han värderade i densamma. Till det kommer givetvis texternas vittnesbörd om Poe-receptionen i Frankrike strax efter att han börjat översättas.
Slutligen vittnar också texterna om Baudelaires syn på Amerika. Den är inte till Förenta Staternas fördel, vars befolkning han ser som synnerligen materialistisk med dess penningjakt och dess samhälles industrialisering. I det läget får Poe verka som brytande motkraft: han drar iväg mot mystiken, ja, han tar något naturligt och låter läsaren långsamt dras allt längre in i det övernaturliga.
Poe får fungera som ett alternativ till vad Baudelaire uppfattar som en kall tillvaro, där man glömt inbillningsförmågans vikt.
* * *
Poe dog på ett sjukhus 1849, efter att några dagar tidigare ha hittats medvetslös på en gata i andra kläder än sina egna. Baudelaire slutade sina dagar 1867. Han hade då levt i ett förlamningsliknande tillstånd efter ett slaganfall året innan. Baudelaire hade då länge levt ett hårt liv i fattigdom, under opiumrökning och alkoholmissbruk.
Båda dessa genialiska, litterära jättegestalter avslutade sina liv på sätt som i sin tragik ändå tycks rimma med de verk de skapade i skräckromantikens tid, i dekadensens tid: de levde och dog som hade de varit figurer i någon av sina egna berättelser eller dikter.
Och för att smaka på lite av den tiden kan man gott ägna Amerikas blixt sin tid och sitt studium; däri hör man både Poes och Baudelaires röster.
– – –
Amerikas blixt: Om Edgar Allan Poe, Charles Baudelaire. Övers., förord, kommentarer av Lars Nyberg. Omslagsbild av Aubrey Beardsley. Grafisk form av Clara Svensson. Ellerströms förlag 2006. ISBN: 91-7247-113-1. 239 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar