Fragment: Konstruktion I

Sitter på en bänk vid torget. — En svartklädd man drar långsamt förbi. Håret långt och blått. På kavajärmen en fastsydd regnbågsflagga. — Mannen pratar i telefon. — »Kafka sa det!«, säger han. Rösten är gäll. Men han måste gått igenom målbrottet för längesen. — Jag drar i mig mer nikotin och ser att himlen är blå, och känner att vinden är kall. — Snö ligger utmed den torrlagda fontänens sarg. — »Jo, det var visst Kafka!«, fortsätter han och sen är han så långt bort att jag inte hör något mer. — Jag stoppar anteckningsboken i innerfickan och reser mig. — Stora torget, en eftermiddag.