Vindlingar om natur och intellektualism

»This is my Church
this is where I heal my hurts«
– »God is a DJ«, Faithless

Jag satt på en pub för något år sedan och berättade för en god vän, salig i åminnelse, om min dåvarande vana att ta en bok i handen och gå ut i skogen. Han fick en bild av en fransman, 1700-tal, spatserande. – För all del. Numera tar jag alltför sällan promenaden med boken.

Men är det inte en härlig kombination: det intellektuella och parallellverkligheten mellan bokens pärmar – och det naturnära, baserade, på stigen, på en sten, fågelsången? – Jodå. Och jag tänker på Nietzsche, som skrev aforismer, vandrandes omkring i Schweiz, och i Italien. Jag tänker på när jag skaffat kajak, läste en kurs i religionsvetenskap om den tyske filosofen, och tog med mig Mänskligt, alltförmänskligt ut på sjön... Och så gungandes där, med Nietzsches kyliga, friska texter, satt jag och läste.

Natur och intellektualism hör ihop så fint, så fint.