Bokrecension: Förmoderna livshållningar | Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist (red.)

"The Muse: History", Camille Corot (c. 1865).
Bild: The Metropolitan Museum of Art.

Förmoderna livshållningar: Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen är en antologi om fjorton texter fördelade på fyra avdelningar som Marie Lindstedt Cronberg (f. 1957), historiker, och Catharina Stenqvist (1950-2014), teolog, varit redaktörer för.

Boken utkom 2008. Jag har läst den i e-boksversionen.

* * *

Historia är en underbar vetenskap, som är som bäst när historiker grundar sina slutsatser i historisk empiri. När de går direkt till källorna. När bevarade listor, domar, dokument, krönikor luslästs, slitits, vridits och vänts på. Tvärtom blir humaniora som svårast att utvinna märg ur när teoribildningar kopulerar med teoribildningar och sedan framföder nya teoribildningar. Ibland blir det som om den senare typen av historia uppfunnit ett helt eget språk.

I Förmoderna livshållningar finns åtskilliga exempel på vacker, grundad historieforskning. Ett exempel är ”Heder och ära i tidigmordern tid” av Marie Lindstedt Cronberg, som undersöker heders- och ärebegreppet under svenskt 1600-tal med utgångspunkt i domsböcker från olika delar av landet.

Resultatet visar i riktning mot att bevarad ära ansågs vara något mycket viktigt, och att anklagelser om motsatsen kunde leda till rättsliga åtgärder för att återupprätta en förment utmanad heder. Ord som defamerade en annan människa sågs som mycket allvarligt.

En annan sådan undersökning är ”Statsräson och moral” av Bo Lindberg, som analyserar rådsprotokoll under 1600-talet för att utröna hur man såg på raison d'État, alltså det som Lindberg kallar statsräson. Lindberg visar hur statsnyttan kunde äga ett slags supremati över andra överväganden, även religiösa.

En i sammanhanget lite annorlunda text är ”Helvetet på jorden” av David Dunér, som beskriver tillvaron kring och i Stora Kopparbergs gruva i förflutna tider. Dunér nalkas i sitt språk nästan det poetiska och resonerar bland annat kring landskapets betydelse för människans föreställningsförmåga.

Annika Sandén gör en detaljstudie rörande ett ickefungerande äktenskap i  1600-talets Östergötland och belyser därigenom ideal och normer i äktenskapssammanhang under den tiden. Charlotte Christensen Nugues studie om äktenskap i franska Cerisy på 1300-talet belyser liknande teman men i annan tid och på annan plats.

Och detta bara för att nämna några av bidragen i Förmoderna livshållningar.

* * *

Det ska inte förnekas att det i Förmoderna livshållningar också finns uppsatser som tangerar det begripligas gräns, åtminstone om man inte sedan tidigare är saturerad i historisk-teoretisk eller filosofisk terminologi. Jag får likväl känslan av att en del texters budskap hade kunnat uttryckas klarare och mer koncist än vad som nu är fallet.

Tegnérs ord äger måhända sin allmänna tillämpning också här:

”Vad du ej klart kan säga, vet du ej;
med tanken ordet föds på mannens läppar:
det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”

Det kan naturligtvis avfärdas med att jag helt enkelt inte äger kunskap, insikt och intelligens nog att förstå vad de till synes mer obskurant nedsotade texterna vill förmedla. Eller att ämnet är så komplext att det inte kan förenklas mer. Så kan det naturligtvis vara.

Det kan också vara så att det föreligger ett pedagogiskt problem hos författaren till sådan text: att kärleken till det komplicerat uttryckta är större än kärleken till det klart uttryckta.

* * *

Till sin karaktär är Förmoderna livshållningar en eklektisk antologi: det är mycket som ryms mellan bokens pärmar. Så är också tidsspannet mycket generöst tilltaget: från antiken till upplysningen.

Det kan därför givetvis bara bli fråga om ett antal nedslag i särskilda sammanhang: alltifrån Descartes cogito-filosofi till kyrklig rätt i 1300-talets Normandie.

Men allt får ändå sägas knyta an till det övergripande temat: att illustrera hur människors livshållningar: deras tankar, förhållningssätt och handlande, samt hur dessa kontrasterar mot varandra. Människan är som biologisk varelse en, men hennes förhållningssätt till den värld och de normer hon i olika tider har omkring sig har förändrats.

Förmoderna livshållningar är en mycket akademisk antologi. Sidorna med fotnoter och litteraturlistor upptar mycket utrymme. Väl så! God vetenskaplig sed är att vara ytterst noga med källorna, och litteraturlistorna ger mig en hel rad med spännande böcker att kolla upp.

* * *

Den främsta lärdomen som jag tar med mig efter läsningen av Förmoderna livshållningar är att detta att vara människa och leva i sociala sammanhang som människa inte alltid – eller snarare aldrig – genom historien inneburit detsamma under olika epoker.
– – –
Förmoderna livshållningar: Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen, Marie Lindstedt Cronberg och Catharina Stenqvist (red.). Nordic Academic Press 2008. ISBN: 978-91-88168-07-8.