Bokrecension: Den nya världen | Lennart Pehrson

Annons ur Dalpilen, 17 februari 1882. Bild via Bläddra.

Den nya världen: Utvandringen till Amerika I är skriven av journalisten Lennart Pehrson (f. 1953) och utgör den första delen i en trilogi om emigrationen till USA. Pehrson är sedan trettio år bosatt i USA och skriver för flera av de största svenska dagstidningarna.

* * *

1909 lämnade min farmors far Sverige för att söka anställning och förtjäna lite pengar i USA. Tiderna hade blivit svåra i byn där han bodde med sin familj. Tanken var nog att de där hemma skulle följa efter med tiden, även om det till slut enbart var en av döttrarna som bosatte sig i det stora landet i väst. Min farmors far själv avled förhållandevis ung och vilar under en vit gravsten i Connecticut.

Vid det laget närmade sig den stora svensk-amerikanska emigrationsvågen sitt slutskede, för att nästan helt ebba ut under 1920-talet. Verkligt märkbar hade den börjat bli under senare delen av 1800-talet, inte minst i samband med nödåren 1867-1869.

Men svenskarnas historia i USA börjar inte med 1800-talet. Lennart Pehrson tar i Den nya världen avstamp i New Sweden, den svenska koloni som anlades vid Delaware-floden under första hälften av 1600-talet och som förblev beståndandes i sjutton år, och för läsaren med genom århundradena fram till den tilltagande urbaniseringen mot emigrationstidens senare skede.

På vägen låter Pehrson läsaren stifta bekantskap med allehanda original och excentriker. Han visar hur de som tog steget att flytta till den nya världen inledningsvis i stor utsträckning var våghalsar och äventyrare, men längre fram i allt större utsträckning drevs av de svåra förhållandena hemma i Sverige, där klassamhället cementerade en persons livsöde på den plats där hon var född, och där möjligheterna att skaffa en egen torva var begränsade för den allmoge av jordbruksproletariat som icke fötts till jord.

Då lockade naturligtvis löften om nästan gratis mark i USA och löften om ett samhälle där en framgångsrik den egna lyckans smed inte räknades som uppkomling utan som en self made man.

Och så fungerar den berömda push and pull-effekten, som Pehrson demonstrerar: att krafter trycker folk från Sverige, till exempel klassamhället, missväxt, jordbrist, och att andra krafter drar folk till USA, såsom möjligheten att skaffa land och att spara ihop pengar. Att själva resandet i sig blev allt enklare både vad gäller restid och kostnad utgjorde i sig givetvis smörjmedel.

* * *

Den nya världen utgör en vindlande men rappt berättad historieskrivning över fenomenet att oräkneliga själar tog sig från det konservativa Sverige i det gamla Europa till den jungfruliga marken på andra sidan havet, där en nation så olik den nation emigranterna kom ifrån växte fram och konsoliderades.

Den nya världen är inte en fackhistorisk bok, utan en populärvetenskaplig. Den är således mycket läsvänlig trots sitt relativt omfångsrika innehåll. Möjligen kan jag hänvisa mer utförliga källhänvisningar, men det hör möjligen till formatets smidighet att sådana fått stryka på foten.

Fokus i boken ligger inte så mycket på teoretiska resonemang, utan på förstahandskontakt med emigranter och på studier av den värld som de kom till. På så vis blir berättelsen om de svenska invandrarna och berättelsen om hur USA formas och blir till den stat som den är i dag. Den nya världen är alltså både en bok om den svensk-amerikanska emigrationen och om USA:s egen historia.

Berättelsen levandegörs dessutom genom de mångtaliga levnadsöden om refereras, även om de emigranter som oftast lyfts upp av kanske naturliga skäl inte är av alldeles representativa, utan ofta av det mer färgsprakande slaget.
– – –
Den nya världen: Utvandringen till Amerika I, Lennart Pehrson. Albert Bonniers förlag 2014. ISBN: 978-91-0-014333-6.