Bokrecension: Krigets färger | Arkadij Babtjenko

Krigets färger: Ett vittnesmål är skriven av Arkadij Babtjenko (f. 1977) och översattes till svenska av Ola Wallin. Boken utgavs på ryska 2007, och på svenska Ersatz förlag samma år.

* * *

I Krigets färger skildrar Babtjenko sin tid som soldat i den ryska armén under första och andra Tjejenienkriget. Han skriver i form av längre och kortare fragment. Och bilden som dessa minnesbilder tillsammans skapar är iskall, skitig, hopplös. Det finns inte ett uns av krigsromantik i Babtjekos berättelse.

Detta är inte en redogörelse över de politiska skeenden som ledde fram till krigen i Tjetjenien: Babtjenko fokuserar på sina egna, den enskilde soldatens, upplevelser som en kugge i det väldiga ryska krigsmaskineriet. Han visar hur detta krigsmaskineri är något av en helvetesapparat, hur pennalism knäcker soldater, hur korruption går från menig till general, hur allt är vidrigt, varigt, virrigt.

Och just det nattsvarta i porträttet av det som var verklighet för tiotusentals unga ryska grabbar i uniform under 90-talet och början av 2000-talet gör Krigets färger så oerhört kraftfull, trots att den saknar överord, och snarare är lågmäld, rentav blasé.

Tjetjenerna skonas inte: deras brutalitet finns där. Men inte heller ryssarnas egen brutalitet mot både tjetjener och sina egna är fördold. Jag minns särskilt den by ryssarna når, där ryska soldater korsfästs och kastrerats på bytorget. Ryssarna ser till att fånga in byns män, och som vedergällning kastreras också de.

Men mest handlar ändå Krigets färger om livet på kaserner, i väntan på strid där ytterligare några kamrater faller eller i väntan på hemförlovning. Och i väntan på nästa gång man blir gravt misshandlad av veteranerna, som ser det som sin rättighet att plåga sina egna till deras ansikten svullnat upp. Medan officerare dagar i rad super sig fulla på dålig sprit.

* * *

Arkadij Babtjenko läggs aldrig i en silverfärgad bodybag: han överlever två turer till Tjetjenien och skriver sin bok för att bearbeta vad han varit med om. Boken blir till bland det mest drabbande, råa och osminkade jag läst om krig. Jag kan inte bedöma hur nära sanningen Babtjenko håller sig: jag kan bara konstatera att texten osar av realism liksom den osar av soldaternas svordomar och eviga cigarettrök. Krig är inte ära och heder. Krig är helvetet.
– – –
Krigets färger: Ett vittnesmål, Arkadij Babtjenko. Övers. Ola Wallin. Ersatz 2012. ISBN: 9789186437756.